Karpaltunnelsyndrom (CTS)

Vid karpaltunnelsyndrom (CTS) kläms nerven i karpaltunneln vid handleden. Detta leder till stickningar och smärta samt, om det inte behandlas, till nervskador och muskelförtvining.
All information om karpaltunnelsyndrom i korthet:

Läs mer

En kvinna och en man är ute och promenerar med sin hund. Kvinnan har ett bandage runt handleden.

Vad är karpaltunnelsyndromet?

Karpaltunnelsyndromet är ett så kallat trångpasssyndrom eller nervkompressionssyndrom. Namnet kommer av att nerverna trängs ihop och kläms. Vid karpaltunnelsyndromet gäller detta för mediannerven (nervus medianus), som löper genom den trånga och oflexibla karpaltunneln. Utrymmet där är begränsat. Tunneln avgränsas nämligen från tre sidor av benstrukturer respektive ett stramt band (retinaculum flexorum). I många fall drabbas båda händerna i lika hög grad.

Förekomst

Karpaltunnelsyndromet förekommer oftast i åldern 40 till 70 år och är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Hos barn är det mycket sällsynt. Personer som utför fysiskt arbete drabbas oftare. Uppskattningsvis drabbas 3 av 1 000 personer per år av karpaltunnelsyndrom.

Anatomisk illustration av vänster hand med karpaltunneln och karpalbandet markerade — *Vänster hand, handryggen*

Förekomst

Vanliga symtom på karpaltunnelsyndrom

Känsel och smärta

Stickningar och kribbningar i fingrarna och handflatorna (främst på natten)
Domningar och händer som somnar (främst på natten)
Nedsatt känsel och försämrad koordination
Smärta i handleden och underarmen på natten eller på morgonen
Smärta vid rörelse i handen

Motorik och styrka

Begränsad rörlighet i tummen
Förlust av styrka i handen och handleden
Atrofi av musklerna i tumkudden (thenaratrofi)

Symtomförloppet vid karpaltunnelsyndrom

Vissa personer har inledningsvis endast lindriga besvär under flera år, som kommer och går. Majoriteten av de drabbade har bestående besvär som förvärras med tiden, särskilt efter kraftig belastning, under graviditet och efter skador på armen.

De första symtomen på karpaltunnelsyndrom uppträder oftast på natten eller på morgonen samt efter ansträngning med böjda handleder. Tummen, pekfingret, långfingret och eventuellt ringfingret känns domnade på handens insida (palmar-sidan). Dessutom upplever de drabbade att handen känns kall.

När sjukdomen fortskrider kan domningen leda till att händerna somnar. Ofta tillkommer då en stickande känsla eller en känsla av nålstick i fingrarna och handflatorna. Smärtan tilltar och uppträder då även spontant under dagen eller till och med kontinuerligt. Den kan stråla ut i armen eller axeln. Andra symtom är försämrad känsel samt förlust av finmotorik och styrka i handen.

I det mycket avancerade stadiet uppstår stela och svullna fingrar på morgonen. Dessutom kan det uppstå muskelförtvining vid tumkudden samt funktionsnedsättningar och till och med förlamningar.

Orsaker och riskfaktorer för karpaltunnelsyndromet

Även om den faktiska utlösande faktorn i de flesta fall är okänd, finns det orsaker och riskfaktorer för denna sjukdom.

Karpaltunnelsyndrom kan uppstå antingen på grund av för mycket vävnad i kanalen eller på grund av att kanalen är för trång. Det senare kan vara medfött, ärftligt eller en följd av en skada.

De viktigaste orsakerna till vävnadssvullnad är:

Skador nära handleden (t.ex. radiefraktur eller luxation av handroten)
Reumatiska inflammationer eller inflammationer i senhinnorna
Artros i handleden
Kronisk njursvikt, särskilt vid behov av dialys
Vätskeansamlingar i leder och ligament (t.ex. på grund av sköldkörtelsjukdomar, diabetes eller hormonella förändringar)
Tumörer och andra svullnader (t.ex. lipom eller ganglion)

De viktigaste riskfaktorerna för karpaltunnelsyndrom är:

Kvinnligt kön, särskilt under eller efter klimakteriet
Intag av p-piller eller östrogen
Graviditet, amning
Fysiskt krävande arbete med repetitiva hand- och handledsrörelser eller hantering av vibrerande verktyg
Fetma
Alkohol- och nikotinkonsumtion

Diagnos: karpaltunnelsyndrom

Klinisk undersökning av handen

Efter anamnesen och den därpå följande misstanken om karpaltunnelsyndrom ger rörligheten i handlederna en första ledtråd vid den kliniska undersökningen. Det så kallade Phalen-testet är positivt om känselstörningar uppstår i fingrarna under mer än en minut vid maximal böjning av handleden mot handflatan – ett ganska säkert tecken på karpaltunnelsyndrom. I ett avancerat stadium avtar muskelmassan i tumkudden och de drabbade kan inte längre föra tummen mot lillfingrets spets. Vid Hoffmann-Tinel-testet knackar man med två fingrar på handledens insida. Hoffmann-Tinel-tecknet är positivt om en obehaglig, nästan elektrisk smärta uppstår. Även ytkänsligheten undersöks.

En läkare utför en elektroneurografi på en blond kvinna. För detta är apparaten ansluten till patientens arm. — Med hjälp av elektroneurografi mäts nervledningshastigheten och eventuella nervskador konstateras.

Neurologisk undersökning av handen

En objektiv diagnos kan ställas genom en neurologisk undersökning med mätning av nervledningshastigheten (elektroneurografi, ENG). Mediannerven stimuleras med en svag elektrisk impuls. Vid en skada på nerven uppvisas en minskad ledningshastighet. Dessutom kan magnetresonanstomografi (MRT) ge information som är viktig för den vidare behandlingen.

Självtest för karpaltunnelsyndrom

Den som misstänker att man har karpaltunnelsyndrom och fortfarande väntar på en läkartid kan göra några tester på egen hand. Phalen- och Hoffmann-Tinel-testen går i princip att utföra även hemma. Dessutom kan man kontrollera om man når lillfingrets spets med tummen. Vid flasktestet omsluter man en vanlig flaska med handen. I ett avancerat stadium är detta inte längre möjligt på grund av den försvagade muskulaturen i tumknölen. På så sätt kan misstankar avfärdas eller bekräftas. Vid ihållande besvär bör man alltid söka läkarhjälp.

Terapi och behandling av karpaltunnelsyndromet

I det inledande stadiet: konservativ behandling av karpaltunnelsyndromet (CTS)

Karpaltunnelsyndromet kan i ett tidigt skede, vid lindriga besvär, behandlas väl med konservativa metoder. Målet är då att avlasta nerven och förhindra bestående nervskador. Om besvären upptäcks i tid och smärtan ännu inte är konstant kan karpaltunnelsyndromet i de flesta fall fortfarande behandlas genom att handleden hålls i vila under natten. För att hålla handleden i vila används förutom bandage framför allt ortoser, t.ex. handledsortosen JuzoPro Manu Xtec Palmar.

JuzoPro Manu Xtec Palmar – Handledsortos för stabilisering i två rörelseriktningar

Stor tumöppning och fri rörlighet för fingrarna
Komfortzoner vid tummen och underarmen
Perfekt passform tack vare en extra bred, anatomiskt utformad aluminiumskena
Hög bärkomfort tack vare luftgenomsläppliga, fuktavledande material
Praktiskt fästsystem

Handledsortos för behandling av karpaltunnelsyndrom – JuzoPro Manu Xtec Palmar

Upptäck JuzoPro Manu Xtec Palmar

Se fler ortoser

Som komplement till vila kan antiinflammatoriska läkemedel, kyl- och värmeterapi samt ultraljudsbehandlingar vara till hjälp. Andra viktiga delar av den konservativa behandlingen är fysioterapi och rörelseterapi med individuellt anpassade övningar.

Avancerat stadium: Operation

Om sjukdomen redan har kommit långt och andra behandlingar inte ger tillräcklig lindring kan en operation bli nödvändig. Den kan lindra besvären eller få dem att försvinna helt, men är inte riskfri.

Vid en operation skärs karpalligamentet, som löper längs handrodens böjsida, av. På så sätt avlastas mediannerven. Det finns två operationsmetoder att välja mellan:

öppet ingrepp (tillträde via ett snitt (ca 4 cm) på handledens insida)
endoskopiskt ingrepp (tillträde via små snitt på handflatan och vid handleden)

Båda metoderna är lika lovande och medför liknande risker. Efter en endoskopisk operation blir ärren något mindre, återhämtningen går ibland något snabbare och man kan återgå till arbetet tidigare. Normalt utförs operationen polikliniskt med lokalbedövning av handen eller armen. Ingreppet tar ofta mindre än 30 minuter.

I de flesta fall är de drabbade efter operationen symptomfria – vid nervskador kan det dock ta några veckor eller månader. Smärtorna försvinner ofta snabbare än känselstörningarna. En nervskada som funnits i flera år före ingreppet kan inte helt återställas. Som efterbehandling fixeras handleden oftast med en ortos, t.ex. JuzoPro Manu Xtec Palmar. Den opererade handen bör skonas i 2 till 3 veckor. Den kan belastas fullt ut efter 6 till 8 veckor.

Övningar för att lindra och förebygga karpaltunnelsyndrom

Även om den första åtgärden vid karpaltunnelsyndrom är att avlasta och skona de drabbade strukturerna, krävs en viss mängd rörelse för att upprätthålla ämnesomsättningen och läkningsprocesserna samt för att undvika muskelförlust.

För detta ändamål är en kombination av olika övningar för muskelavslappning, mobilisering, stretching och styrketräning lämplig. En fysioterapeut kan hjälpa till att sätta ihop lämpliga övningar och stödja dig i att hitta den rätta balansen mellan avlastning och träning. Lämpliga övningar kan utföras både vid en befintlig diagnos och i förebyggande syfte.

3 exempelövningar:

Stå upp och lägg den drabbade handen med handflatan nedåt på en bordsskiva.
Sträck ut armbågen helt.
Vrid handen så långt utåt tills fingertopparna pekar mot låret.
Böj försiktigt axeln på den drabbade sidan bakåt.
En märkbar, men ändå uthärdlig, sträckning på insidan av underarmen och i handleden är önskvärd.

ca 2 minuter

Lättnad i vardagen

Om du är benägen att drabbas av karpaltunnelsyndrom är det klokt att undvika långvarig belastning och att avlasta händerna och handlederna i vardagen genom att regelbundet böja och sträcka ut dem. När du arbetar vid datorn är det bra att ha en avslappnad grundställning där handlederna varken är kraftigt böjda eller översträckta. I detta avseende är handledsstöd samt ergonomiskt anpassade tangentbord och datormöss bra hjälpmedel.