Ordlista
Flebologi, lymfologi, ärrbehandling – medicinskt fackspråk kan vara svårt att förstå. Här hittar du viktiga begrepp kortfattat förklarade.
| A | ||
|---|---|---|
| Adipositas (fetma) | Fetma a) gynoid (kvinnlig) form med breda höfter och tjocka ben b) android (manlig) form med kulmage och smala ben | |
| Äggvitefattigt ödem | Ödem med låg halt (under 1g%) äggvita (t.ex. hungerödem) | |
| Äggviterikt ödem | Ödem med en äggvitehalt som är flera gramprocent (t.ex. lymfödem, ödem på grund av inflammation); kroniska äggviterika ödem orsakar sekundära förändringar i vävnaden (bindvävsproliferation, fibros, skleros, fettökning) | |
| Ärrhypertrofi | Oregelbunden och växande bindväv på grund av att för mycket kollagenfibrer bildas | |
| Air-bloc-teknik | Vid sklerosering av åderbråck injicerar läkaren en liten mängd luft före läkemedlet för att medlet ska ha bättre kontakt med venväggen | |
| Akrala kroppsdelar | Perifera kroppsdelar, t.ex. fingrar och tår, men även näsa, haka, kindben etc. | |
| Akrocyanos | Blåtonade perifera kroppsdelar, ofta även kalla, trots uthärdligt varm utomhustemperatur | |
| Allograft | Transplantat från annan individ av samma art | |
| Anamnes | Sjukdomshistoria | |
| Aneurysm | Sjuklig utvidgning av en del av en artärvägg | |
| Angiodysplasi | Kärlmissbildning | |
| Angiografi | Radiologisk visning av kärl efter injicering av ett kontrastmedel a) Arteriografi: Artärer b) Flebografi: Vener c) Lymfografi: Lymfkärl | |
| Angiologi | Läran om blod- och lymfkärlen | |
| Angioplasti | Utvidgning av förträngda kärl med ballongkateter | |
| Ankelödem | Svullnad vid fotknölarna | |
| Antikoagulantia | Medel som hämmar blodets koagulation | |
| AOD | Arteriell ocklusiv sjukdom (Arterial Occlusive Disease) | |
| Arbetstryck | Trycket från ett bandage vid muskelarbete. Resultat utifrån tre faktorer: Dragkraft och töjning av bandaget samt antal lindningar av förbandet ovanpå varandra | |
| Artärblockering (akut) | Plötslig förträngning av en normal artär; oftast på grund av emboli från hjärtat; ofta vid fel på hjärtklaffarna | |
| Artärer | Blodkärl som leder blodet bort från hjärtat | |
| Arteriell | Som rör artärerna | |
| Arterioler | De minsta artärerna | |
| Artificiellt lymfödem | Självförvållande ödem på grund av självstympning (atypiskt smärtande, blåfärgat lymfödem) | |
| Artrodes | Steloperation av en led | |
| Artrogen | Som utgår från leden | |
| Artrogent stockningssyndrom | Blodstockning i underbenet på grund av stelhet i den övre fotleden i spetsfotställning | |
| Artropati | Ledsjukdom | |
| Atrofi | Regression av normalt utvecklade organ, vävnad eller celler (på grund av en störning i balansen mellan näringsutbud och näringsbehov) | |
| Atrofiskt ärr | Uppkommer vid svårläkta sår om det inte bildas tillräckligt med bindvävsfibrer; insjunket ärr. Den mest välkända formen: akneärr | |
| Atrophie blanche | (franska: blanc/blanche: vit) små runda till ovala, lätt insjunkna vita fläckar på underbenet, med besynnerlig form, ofta nätformiga, upp till en handflata i storlek. Om det uppstår bensår i dessa områden är det mycket smärtsamt och svårläkt | |
| Autologt transplantat | Kroppseget transplantat |
| B | ||
|---|---|---|
| Babcock-operation | Se Strippingoperation | |
| Bakercysta | Svullnad i den dorsala ledkapseln i knäleden (synovialcysta = ansamling av ledvätska som läckt ut genom ledhinnan) | |
| Bisgaard-regionen | Grop bakom fotknölen; venösa bensår förekommer ofta där | |
| Blockdissektion | Borttagning av regionära lymfknutor vid operativa cancerbehandlingar | |
| Boyds vena perforans | Viktig förbindelseven (se venae perforantes), ligger nedanför knäet på insidan av benet | |
| Buergers sjukdom | Se Endangiitis obliteran | |
| Bypasscirkulation | Se Kollateralcirkulation |
| C | ||
|---|---|---|
| Cellulitis | I tyskspråkiga länder: hudförändring på stuss och lår hos kvinnor, kan ibland göra ont. I engelskspråkiga länder: en fläckvis förekommande och fortskridande, svår inflammation i den subkutana bind- och fettvävnaden. | |
| Cirkulär brännskada | Cirkulär brännskada | |
| Collagen | (kollagen) fiberprotein i vävnad | |
| Compliance | Patientens medverkan i behandlingen | |
| Corona phlebectatica | Vidgade små vener från fotkanten till fotknölen. Tidigaste tecknet på svikt i venerna (kronisk venös insufficiens) | |
| Crus, cruris | (latin) Underben | |
| Cyanos | Blåaktig hud, blåaktiga läppar och fingernaglar på grund av syrebrist i blodet |
| D | ||
|---|---|---|
| Damask-ulcus | Damaskliknande bensår som omfattar underbenet | |
| Dekubitus | Trycksår: För stor lokal belastning med otillräcklig näringstillförsel till vävnaden, vilket ofta leder till nekros och liggsår | |
| Derma | (grekiska) hud – epidermis (överhud) – cutis (läderhud) – subcutis (underhud) | |
| Dermatit | Hudinflammation | |
| Dermatologi | Läran om huden och hudens sjukdomar | |
| Dermatoser | Överbegrepp för hudsjukdomar | |
| Dermatoskleros | Sjuklig förhårdnad av delar av huden | |
| Dermis, corium | Andra hudlagret | |
| Distal | (latin: distare, vara belägen långt bort från centrum) delar av extremiteter med större avstånd från kroppen; motsats: proximal | |
| Diuretika | Vätskedrivande läkemedel Ska aldrig användas vid lymfödem eller ödem till följd av CVI | |
| Djupa benvener | Venerna inom den muskelomslutande bindväven (muskelvener och ledande vener) | |
| Djup tromboflebit | Inflammation och trombos i djupa vener, kortare benämning: Ventrombos; se Flebotrombos | |
| Dodds perforant | Förbindelsevener i underbenet (se Varicer) | |
| Doppler-princip | (se Ultraljudsundersökningar) Ultravågor kastas tillbaka av en rörlig kropp med en frekvensändring. Tack vare Doppler-effekten kan även blodströmmen höras och, vid registrering, synas. | |
| Doppler-sonografi | Se Ultraljudsundersökningar | |
| Dränage | Tömning; medicinskt: Bortledning av kroppsvätskor | |
| Duplex-sonografi | Se Ultraljudsundersökningar | |
| Dysplasi | Missbildning |
| E | ||
|---|---|---|
| Eksem | Fläckvis, inflammatorisk hudförändring med klåda (se Dermatit) | |
| Elastan | Elastiskt syntetmaterial | |
| Elastodien | Elastiskt naturmaterial | |
| Elastomerer (elaster) | Samlingsbegrepp för naturliga eller konstgjorda material Dessa kan vara monofila och multifila. Dit hör typer av naturgummi och konstgummi Monofil: som består av en enda fiber; entrådig Multifil: som består av flera separata fibrer | |
| Elefantiasis | Oformlig svullnad av extremiteter till följd av kronisk lymfstockning (se Lymfödem) | |
| Emboli | Igensättning av ett kärl på grund av blodpropp. Orsak: Kroppsfrämmande eller kroppsegna ämnen frisläpps och blandas inte homogent med blodet. Dessa kan bilda ett konglomerat och därmed begränsa blodflödet i kärlet | |
| Embolus | Blodpropp som lossnat i blodbanan | |
| Endangiitis obliterans | En typ av arteriell obstruktiv sjukdom; framför allt hos yngre människor | |
| Endotel | Inre skikt i blod- eller lymfkärl | |
| Enzymer | Proteiner som ökar hastigheten på biologiska reaktioner | |
| Epidermis | Det första, översta hudlagret | |
| Epitel | Cellkluster med flera skikt som omsluter kroppens yta | |
| Ergoterapi | Aktivitets- och arbetsterapi för att bevara eller återfå funktionella möjligheter med sikte på största möjliga självständighet | |
| Erysipel | Rosfeber | |
| Erytem | Hudrodnad | |
| Erytrocyanos | (erythryocanosis crurum puellarum) en variant som i regel bara förekommer hos unga flickor och kvinnor Akrocyanos (se ovan): blåröd, kall hud på underbenen, förhorning av folliklarna (hårsäckar) på underbenen, tendens till frostknölar | |
| Eskarotomi | Avlastningssnitt genom sårskorpan | |
| Expander | Implantat som stegvis sträcker ut vävnaden | |
| Exponerad | Synlig | |
| Extravasal | Utanför ett kärl | |
| Extravasat | Vätska i vävnaden, blod-, plasma- eller lymfvätska som rinner ut ur ett kärl | |
| Extremiteter | Lemmar |
| F | ||
|---|---|---|
| Fascia | (latin: fascia: bindväv) knappt töjbart omslutande nätverk av bindväv runt musklerna | |
| Fibrin | Protein som bildas av fibrinogen för koagulation av blodet | |
| Fibrinogen | Förstadium till fibrin | |
| Fibroblast | Bindvävscell. Vid kroniska, äggviterika ödem leder ökad fibroblastaktivitet till bindvävsproliferation och till fibros | |
| Fibros | Bindvävsomvandling som följd av en bindvävsproliferation, t.ex. vid kroniska, äggviterika ödem, även som följd av röntgenstrålning (radiogen fibros) | |
| Flebektasi | Utvidgning av vener utan åderbråcksbildning | |
| Flebektomi | Kirurgisk borttagning av en ven | |
| Flebit | Veninflammation | |
| Flebödem | Bensvullnad till följd av veninsufficiens | |
| Flebografi | Radiologisk visning av vener med hjälp av kontrastmedel (se även Angiografi) | |
| Flebologi | Läran om venerna och deras sjukdomar | |
| Flebotrombos | Djup trombos i benvenerna | |
| Fontaine | Fransk kirurg (från Strasbourg) som delade in arteriell ocklusiv sjukdom i stadier efter svårighetsgrad: – I. knappt några besvär, benen blir lättare trötta, benen känns kalla – II. Claudicatio intermittens, fönstertittarsjuka (se ovan) – III. Smärta vid vila på grund av syrebrist – IV. Smärta vid vila samt nekros, gangrän (se nedan) | |
| Fysioterapi | Fysikalisk terapi för behandling av funktionsskador |
| G | ||
|---|---|---|
| Gangrän | Vävnadsdöd på grund av dålig blodcirkulation | |
| Graviditet | Havandeskap |
| H | ||
|---|---|---|
| Hemangiom | Godartad blodkärlstumör | |
| Hematokrit | Procentuell andel av de fasta blodkropparna i hela blodomloppet; viktigt vid artificiell blodförtunning | |
| Hematom | Blodutgjutning | |
| Hemodilution | Blodutspädning | |
| Hemodynamik | Blodets strömningshastighet i kärlen | |
| Hemoglobin | Ämne som ger blodet dess röda färg | |
| Hemorrage | Blödning | |
| Heparin | Ämne som hämmar blodets koagulation | |
| Heterogen | Olikartad; motsats homogen | |
| Homogen | Likartad; motsats heterogen | |
| Hudtransplantat | Lövtunt, upphöjt överhudsskikt från ett icke bränt ställe på kroppen | |
| Hydrostatiskt tryck | En vätskestråles tryck över det observerade stället | |
| Hyperemi | Ökad blodhalt Aktiv: För stor genomblödning till följd av ökad aktivitet i ett organ Passiv: Till följd av en störning i avflödet = stockning | |
| Hyperkeratos | (grekiska: hyper = över) kraftig förtjockning av hornlagret | |
| Hypertoni | Högt blodtryck | |
| Hypertrof | Upphöjd, förstorad, fortfarande aktiv | |
| Hypodermit | (grekiska: hypo = under) inflammation av underhudsvävnaden |
| I | ||
|---|---|---|
| Icke-elastiska bandage | Se Kompressionsförband/kompressionsrullar | |
| Inhalationstrauma | Skada på lungan på grund av att giftiga ämnen har inandats | |
| Injektion | Insprutning – intraarteriell (i pulsåder) – intravenös (i ven) – intramuskulär (i muskel) – intrakutan (i huden) – subkutan (under huden) | |
| Insufficiens | Svikt, otillräcklig funktion hos ett organ eller organsystem | |
| Intermittent | Med avbrott | |
| Intermittent kompression | Apparativ avlastning av en extremitet med stötvis växlande lufttryck | |
| Interstitiell | Som rör interstitium | |
| Interstitium | Det lilla utrymmet mellan cellerna | |
| Irreparabel | Som inte kan återställas eller läka | |
| Irreponibel | Som inte kan återställas | |
| Irreversibel | Oåterkallelig | |
| Ischemi | Reducerad blodvolym i vävnaden 1. Absolut ischemi = inget blodflöde till följd av kärlförträngning 2. Relativ ischemi = reducerat blodflöde – missförhållande mellan utbud och behov; vanligaste följden: nekros |
| K | ||
|---|---|---|
| Kärl | Här: blod- eller lymfkärl | |
| Kapacitetskärl | Vener: Tack vare att de kan töjas så mycket kan de inte bara transportera blod utan även fungera som blodreservoar | |
| Kapillär | (mediciniskt) hårfint blod- eller lymfkärl | |
| Keloid | Kraftig bindvävsproduktion som sträcker sig till frisk hud utanför sårområdet | |
| Keratinocyter | Celler i överhuden | |
| Klaffinsufficiens | Klaffarna i venerna eller hjärtat stängs inte ordentligt | |
| Kollagen | (collagen) fiberprotein i kroppen | |
| Kollaps | (collagen) fiberprotein i kroppen Kollaps: sammanfall, sammanbrott – Cirkulationskollaps: sammanbrott i cirkulationssystemet; chock – Lungkollaps sammanfall av lungorna till följd av deras kraft för att dra ihop sig, t.ex. vid öppen skada på bröstkorgen | |
| Kollateralcirkulation | Kärl bredvid huvudkärlet som når samma försörjningsområde och kan ”hoppa in” om huvudkärlet slutar fungera | |
| Komplex fysikalisk avsvällning | Behandlingsform som består av lymfdränage, gymnastik och kompressionsförband resp. kompressionsstrumpa | |
| Komplex fysikalisk ödembehandling | Behandling i två faser vid lymf- och lipödem och i sent stadium av kronisk venös insufficiens (se nedan). ”Fas I i avsvällningen” med hudhygieniska åtgärder, frekventa manuella lymfdränage, kompressionsbandage och avsvällande rörelseterapi. ”Fas II av konservering resp. optimering” med kompressionsbehandling, emellanåt manuellt lymfdränage, rörelseterapi, kontinuerliga hygieniska åtgärder. Komplex fysikalisk ödemterapi (KFÖ) kan vid behov kompletteras av en apparativ, intermittent kompressionsbehandling (pneumomassage). | |
| Kompressionsbehandling (Metoder med) | a) Kompressionsförband b) Medicinska kompressionsprodukter c) Intermittent kompression | |
| Kompressionsegenskaper | Utövar tryck som kompressionsprodukter eller kompressionsförband. Avgörande faktorer är t.ex. arbets- och vilotryck, tryckförlopp och kompressionsklass | |
| Kompressionsprodukter | Anatomiskt formstickade kompressionsprodukter för olika kroppsdelar (t.ex. kompressionsstrumpor) | |
| Kompressionsrullar | Elastiska förband för kompressionsbehandling Icke-elastiska; töjbara upp till 70 % Medelelastiska; töjbara upp till 130 % Elastiska; töjbara över 130 % | |
| Konglomerat | (conglomerat) hopsamling | |
| Konstitutionell | Ärftligt betingad | |
| Kontamination | Smitta, förorening | |
| Kontrahera | Dra ihop sig | |
| Kontraindikation | Motsägelse, något som talar för att ett medel eller en metod inte ska användas | |
| Kontraktion | Sammandragning, t.ex. av en muskel | |
| Kontraktur | Förkortning av muskler, senor, ledband och leder som resulterar i en oåterkallelig rörelsebegränsning | |
| Kontrastmedel | Medel som injiceras i hålrum eller kärl för att visa dem radiologiskt | |
| Kronisk | Sjukdom som föreligger permanent | |
| Kronisk-venös insufficiens (CVI, även KVI) | Skada i huden och underhuden på underbenet som orsakats av åderbråck eller en ventrombos i benen; från tendens till svullnad, pigmentavlagring, förhårdnad på hud och underhud, atrofi blanche till venöst betingat ulcus cruris | |
| Krossektomi | Borttagning/ligation av den saphenofemorala korsningen genom operation | |
| Krusta | Sårskorpa |
| L | ||
|---|---|---|
| Lågvolyminsufficiens | Mekanisk insufficiens: På grund av en sjukdom i lymfkärlssystemet kan alla proteiner och avfallsämnen som normalt renas via lymfkärlssystemet inte transporteras bort ordentligt | |
| Långtidsförband | Se Kompressionsförband/kompressionsrullar | |
| Laplace | Laplace-formel: Tryck P = ett bandages spänning = S dividerat med en cylinders radie = r Enligt denna formel står trycket som en kompressionsbehandling utövar på det cylinderliknande underbenet i direkt proportion till bandagets spännkraft, men i omvänd proportion till underbenets radie. Ju mindre omfånget är, desto högre är trycket vid samma kraftutövande | |
| Laplace, Marquis de | Född i Paris; 1749–1827; matematiker | |
| Latens | En sjukdom är tillfälligt dold | |
| Latenstid | Symptomfritt förstadium till en sjukdom | |
| Latent | Dold, symptomfri | |
| Lateral | Sidoställd; på extremiteternas utsida (på insidan: medial) | |
| Latex | Gummimjölk; vattnig dispersion av naturliga (kautschuk) eller syntetiska polymerer | |
| Ledande vener | Se Vener; ledande vener och muskelvener bildar tillsammans det djupt liggande vensystemet inom fascian | |
| Lesion | Skada | |
| Lipödem | Ridbyxliknande, tvåsidig, symmetrisk svullnad från höftbenskammen till anklarna som uppstått till följd av fettavlagring (framför allt hos kvinnor) Som lipolymfödem kombinerat med ett lymfödem | |
| Lipodermatoskleros | Förhårdnad av huden och den subkutana fett- och bindväven i slutstadiet av en kronisk venös-lymfostatisk insufficiens i underbenet | |
| Lipolymfödem | Kombinationsform av lip- och lymfödem. I motsats till lipödem med svullnad av fotryggen, som slutar vid anklarna, positivt Stemmers tecken (se nedan) och asymmetriskt förlopp | |
| Liposuction (fettsugning) | Invasiv metod som ibland även används vid behandling av lipödem | |
| Lokalisering | Plats, ställe | |
| LRR | Förkortning för ljusreflexionsreografi, en optimerad fotopletysmografi (se PPG) | |
| Lymfa | Vävnadsvätska | |
| Lymfadenit | Inflammation i lymfkörtlarna | |
| Lymfangiom | Godartad tumör som utgår från lymfkärlssystemet | |
| Lymfangiopati | Sjukdom i lymfkärlen | |
| Lymfangit | Inflammation i en lymfkanal | |
| Lymfdränage | Särskild massage för att motverka ansamlingar av lymfa | |
| Lymfkärlssystem | Transporterar lymfan från distalt till proximalt a) Ytligt lymfkärlssystem: följer de stora venerna och transporterar bort slagg- och avfallsprodukter från huden och underhuden b) Djupt lymfkärlssystem: följer kärlen inom en omslutande fascia, transporterar bort slagg- och avfallsprodukter från ben, leder och muskler. Förbindelser mellan de båda systemen finns i fötterna och låren. Till skillnad från vensystemen, där blodet rinner utifrån och neråt går här lymfflödet nerifrån och utåt | |
| Lymfknutor | Lymfkärlssystemets filterstation | |
| Lymfkollektor | Uppsamlingskärl för bortrinnande lymfa | |
| Lymfkörtel | Äldre beteckning för lymfknutor | |
| Lymfödem | Vätskeansamling på grund av stopp i lymfflödet | |
| Lymfogen | Med lymfatiskt ursprung, som har uppkommit i lymfvägarna | |
| Lymfografi | Radiologisk kontrastvisning av lymfkärl | |
| Lymfscintigrafi | Diagnostisk metod där ett svagt radioaktivt spårämne används för att visa lymfsystemet samt för att mäta hastigheten i lymfflödet via halvvärdestiden (T/2) samt registrering i siffror av lagrad radioaktivitet i de regionala lymfknutorna i vila och efter rörelse |
| M | ||
|---|---|---|
| Malleolus | Fotknöl, medialt (tibialt) på insidan av underbenet, lateralt (fibulärt) på utsidan av underbenet | |
| Mal perforant | (franska: du pied) trycksår som hänger ihop med nervsjukdomar med känselstörningar (neuropatier); mer sällan vid lepra, oftare vid neuropati på grund av diabetes eller alkohol | |
| Manuell terapi | Teknik för leder och mjukdelar inom sjukgymnastik | |
| Medelelastiska bandage | Se Kompressionsförband/kompressionsrullar | |
| Mesh-graft, meshning | Rutnätstransplantat, skärning av ett transplantat i ett rutnätsmönster | |
| Metabolism | Ämnesomsättning | |
| Mikroanastomos | Förbindelse av små blodkärl | |
| Mikroangiopati | Sjukdom i de minsta blodkärlen | |
| Mikrocirkulation | Flöde av blod och vävnadsvätska i slutet av blodbanan, där artären slutar och venen börjar (kapillärsystemet) | |
| Mobilisering | Göra rörlig, t.ex. stela leder med hjälp av övningar | |
| Monitoring | Övervakning av kroppsfunktionen | |
| Muskelpump | En muskels förmåga att påverka det venösa tillbakaflödet av blodet |
| N | ||
|---|---|---|
| Nekrosektomi | Borttagning av död vävnad | |
| Nekrotisk | Död |
| O | ||
|---|---|---|
| Ödem | Vätskeansamling | |
| Östrogen | Kvinnligt könshormon (follikelhormon) | |
| Oscillografi | Metod för att registrera volympuls i extremiteter, ger information om kvaliteten på den arteriella blodtillförseln |
| P | ||
|---|---|---|
| Palpation | Undersökning där man känner med händerna | |
| Papillär | Vårtliknande (av latinets papilla: vårtliknande upphöjning) | |
| Patogenes | Uppkomst av sjukdom | |
| Perforantven | Tvärgående förbindelse mellan det ytliga vensystemet, som ligger utanför fascian, och det djupa vensystemet som omges av fascian (se även Venae perforantes. Av namnet framgår att fascian perforeras, dvs. bryts igenom) | |
| Perforering | Bryta eller borra igenom | |
| Perkutan | Genom huden | |
| Perniones | Frostknölar | |
| Phlegmasia alba dolens | Bäcken- och lårvenstrombos; svullnad av ben, blekhet, smärtor, feber | |
| Phlegmasia coerulea dolens | Akut, massiv igensättning av ven i benet; koagulation av blodet i alla benvener med reducerad reflektorisk arteriell genomblödning | |
| Pigment | Färgämne | |
| Pigmentering | Pigmentation/färgning (särskilt hudens pigment på grund av UV-ljus) | |
| Pletysmografi | Registrering av volymökningen i en extremitet för att bestämma genomblödningen vid blockerat venöst avflöde | |
| Plexus | Nervsystem | |
| Posttraumatisk | Efter trauma | |
| Posttrombotisk | (latin: post = efter) efter trombos | |
| Posttrombotiskt syndrom (PTS) | Summan av hudförändringar på underbenet, från svullnaden till sår på grund av en djup trombos | |
| PPG | (fotopletysmografi) Ljus skickas in i det översta hudlagret från ett mäthuvud för att sedan kastas tillbaka (reflekteras) och registreras med mäthuvudet. Den elektroniska jämförelsen av den skickade ljusmängden med den mängd som fångats upp ger information om huruvida det finns en venös blodstockning och i vilken grad (se även LRR). | |
| Primär | först; ursprunglig | |
| Primärläkning | Ett sår läker utan komplikationer | |
| Primärt lymfödem | Lymfödem som har bildats på grund av en utvecklingsstörning i lymfsystemet | |
| Profylax | Prevention; förebyggande av sjukdomar | |
| Prognos | Förutsägelse om ett sjukdomsförlopp | |
| Progredient | Fortskridande | |
| Proliferation | Förökning | |
| Protrombin | Passivt förstadium av trombin (se nedan) vid koagulation av blodet | |
| Proximal | Del av extremitet som ligger proximalt; motsats: distalt | |
| PTS | Förkortning för posttrombotiskt syndrom (se ovan) |
| R | ||
|---|---|---|
| RAL-riktlinjer | Kvalitetskrav för behandling med medicinska kompressionsstrumpor | |
| Recidiv | Återfall/återuppkomst av en sjukdom efter att den har läkt ut | |
| Reflux | När en vätska rinner tillbaka (t.ex. blod) | |
| 9-regeln | Regel för att beräkna brännskadad hudyta genom procentsatser om 9 enligt beräkningen 11 delar x 9 + 1 procent | |
| Resistens | Motstånd | |
| Resorption | Uppsugning; upptagning av ämnen | |
| Restless legs | ”Rastlösa ben”; myrkrypningar, domningar eller pirrande känsla i benen på natten som gör att man behöver röra på benen, förekommer bl.a. vid Parkinsons sjukdom | |
| Retikulär | Nätformig | |
| Retikulära varicer | Åderbråck i det ytliga vensystemet (se Varicer) |
| S | ||
|---|---|---|
| Saphenofemoral korsning | Där vena saphena magna mynnar i vena femoralis i ljumsken | |
| Sekret | Utsöndringsprodukt | |
| Sekundär | andrahands, efterföljande; avhängig | |
| Sekundär infektion | Infektion med ytterligare en orsak när såret redan är infekterat | |
| Sekundär läkning | Fördröjd sårläkning | |
| Sekundärt lymfödem | Ett äggviterikt ödem som beror på mekanisk insufficiens eller lågvolyminsufficiens (se ovan) i lymfkärlen. | |
| Sekundär sutur | Sutur hos ett från början infekterat sår, när infektionen är åtgärdad | |
| Sekundära varicer | Åderbråck som bildas till följd av en djup trombos | |
| Serologi | Delområde inom immunologi; läran om kroppens immunegenskaper | |
| Serom | 1. Lymfansamling i icke förformade hålrum 2. Sekretegenskaper i sydda sår | |
| Serös | Som avser serum; huvudsakligen vätskeansamlingar som består av serum | |
| Serum | Gulaktig blodvätska som inte längre kan koagulera och inte innehåller vare sig blodkroppar eller fibrin | |
| Skleros | Sjuklig förhårdnad hos ett organ | |
| Sklerosering | Se Skleroterapi | |
| Skleroterapi | Injicering av ett medel som får venerna att klistras ihop inifrån och försvinna (se även Sklerosering) | |
| Spindelvener | Se Varicer | |
| Stamvaricer | Åderbråcksbildning i en av de båda stamvenerna, vena saphena magna eller parva (se nedan) | |
| Stasdermatit | Samlingsbegrepp för hudförändringar på underbenet som beror på att blodet stockar sig, med undantag av ett ulcus cruris | |
| Staseksem | Inflammatorisk hudreaktion på underbenet på grund av försämrat återflöde av blodet | |
| Stemmers tecken | En utbredning av tå- resp. fingerhudveck som kännetecknas av att det inte går att ta tag i och lyfta upp dem | |
| Strippingoperation | Borttagning av åderbråck genom att man drar ut dem vid operation | |
| Subcutis | Funktionsanpassat | |
| Sufficient | Äldre beteckning för lymfknutor | |
| Systemisk | Som rör hela organismen |
| T | ||
|---|---|---|
| Take-rate | Antal inläkta transplantat | |
| Tangential excision | Borttagning av brännskadad hud i tunna skikt | |
| Telangiektasier | Små vidgade blodkärl | |
| Termografi | Identifiering av perifera störningar i blodflödet genom registrering av temperaturskillnader i huden. Dessa visas med olika färg på termogrambilden. | |
| Thrombangiitis obliterans | Arteriell obstruktiv sjukdom hos unga män | |
| Trauma | Skada, sår eller liknande; orsakat på grund av yttre våld | |
| Tromb | Blodpropp som uppstår i ett kärl eller i hjärtat | |
| Trombektomi | Borttagning av tromber genom operation | |
| Trombin | Upplösning av tromber med medicin genom vissa enzymer (streptokinas, urokinase) | |
| Trombocyt | Blodplätt; bidrar till koagulationen | |
| Tromboflebit | Veninflammation; används oftast som benämning på inflammation i ytliga vener | |
| Trombolys | Återfall/återuppkomst av en sjukdom efter att den har läkt ut | |
| Trombos | Ett kärl, en ven eller en artär sätts igen på grund av en blodpropp | |
| Tryckgradient | Med medicinska kompressionsstrumpor: tryckminskningens förlopp nerifrån och upp, från distalt till proximalt |
| U | ||
|---|---|---|
| Ulcus | Sår | |
| Ulcus cruris | Sår på underbenet (bensår) | |
| Ultraljudsundersökningar inom flebologin | a) Doppler-sonografi. Mätning av blodflödet med ultraljuds-doppler (se även Doppler) b) Duplex-sonografi. Metod för att visa bilder av kärlen, deras position och egenskaper | |
| Urtikaria | Nässelutslag/hudrodnad | |
| Urtikariell | Nässlelik |
| V | ||
|---|---|---|
| Valsalva-försök | Presstryck (som vid stolgång) vid venmätningar uppkallat efter anatomen Antonio Valsalva (Bologna, 1666–1723) | |
| Varicekonvolut | Åderbråcksnystan (latin: convolvere: hopvridning) | |
| Varicer | Åderbråck | |
| Varicer i sidogrenar av vena saphena magna | åderbråcksbildning i sidogrenarna till stamvenerna (även om dessa ådror går till stamvenerna så kallas de för grenar, mer korrekt vore ”rötter”) | |
| Varicoflebit | Inflammation i ett åderbråck | |
| Varix | (latin: varus = krokig) eller varicer, åderbråck Gren (varicer i sidogrenar) = varicer, går snett utifrån mot stamvaricerna Spindelvener = fina, mindre ådergrupper i huden Retikulära varicer = nätliknande varicer utanför de båda stora stammarna Stamvaricer = åderbråcksbildning i stammarna av vena saphena magna, den stora rosenvenen, och/eller vena saphena parva, den lilla rosenvenen | |
| Vas | (latin: kärl) – extravasal utanför kärlet – intravasal inom kärlet | |
| Vaskulit | (vasculitis) inflammation i ett kärl | |
| Vävnadstryck | Trycket i den fria interstitiella vätskan | |
| Vena | Blodkärl som leder blodet till hjärtat, venen – arcuata cruris posterior = bakre bågvenen; leonardovenen – femoralis = lårvenen – iliaca (communis, interna, externa) = höftvenen – poplitea = knävecksvenen – saphena magna, stora rosenvenen; har sitt ursprung i framfotsryggen, löper längs underbenets insida, passerar knävecket och fortsätter sedan längs lårets insida. Den mynnar slutligen uppe i ljumsken i den djupa lårvenen, vena femoralis. – saphena parva, lilla rosenvenen; har sitt ursprung i fotens ytterkant, går mot underbenets baksida bakom fotknölen genom muskelfascia i knävecket för att mynna i en djup ven | |
| Venae | Plural av ven: Vener – communicantes = tvärgående förbindelser inom ett (ytligt eller djupt) vensystem – perforantes = tvärgående förbindelser mellan det ytliga och det djupa vensystemet; de kallas perforantes eftersom de perforerar (tränger igenom) fascian (den språkligt mindre lyckade beteckningen ”perforerande vener” används oftast i folkmun. De perforerande venerna är förbindelserna i blodets enkelriktade väg från ytan till djupet) | |
| Venbypass | Blodet leds förbi ett förträngt blodkärl genom en transplanterad ven | |
| Venklaffar | Klaffar i venerna som är uppbyggda så att de gör det möjligt för blodet att rinna från perifera delar till hjärtat och hindrar att det rinner tillbaka | |
| Venläkemedel | Grupp av växtbaserade, halvsyntetiska eller syntetiska läkemedel som motverkar venbesvär | |
| Venoler | (pl.) är de små kärl som leder blodet från kapillärerna till venerna. Från venolerna transporteras blodet till venerna, som snabbt för blodet till hjärtat. | |
| Venös | Som rör venerna | |
| Venös hypertoni | Förhöjt blodtryck i venerna, oftast som en följd av störningar i blodets tillbakaflöde | |
| Venös kapacitet | Blodmängd som benvenerna kan ta upp när kroppen rätas ut | |
| Vensystem | Del av cirkulationssystemet som transporterar blodet från perifera delar till hjärtat. Man skiljer mellan tre olika vensystem i benet: 1. Det ytliga vensystemet utanför fascian, även kallat kapacitivt system, eftersom det bl.a. har till uppgift att lagra och tillhandahålla blod för borttransport till de djupa venernas ”hiss” 2. Det djupa vensystemet innanför fascian; omfattar muskelvenerna för musklernas avfallshantering, ledande vener för borttransport mot kroppens mitt 3. Venae perforantes-systemet som tränger igenom fascian | |
| Ventryck | Trycket som råder i venen. Vid högersidig hjärtsvikt är ventrycket förhöjt i hela vensystemet (generaliserad flebohypertoni) | |
| Vilotryck | Trycket som ett bandage utövar när inget muskelarbete sker. Ju mer ett bandage kan töjas, desto högre är dess vilotryck och desto lägre är dess arbetstryck | |
| Vilosmärta | Smärtor vid vila |