SV
  • North America

  • United States EN
  • International

  • English Version EN

Ordlista

Flebologi, lymfologi, ärrbehandling – medicinskt fackspråk kan vara svårt att förstå. Här hittar du viktiga begrepp kortfattat förklarade.

A  
Adipositas (fetma)

Fetma

a) gynoid (kvinnlig) form med breda höfter och tjocka ben

b) android (manlig) form med kulmage och smala ben

Äggvitefattigt ödemÖdem med låg halt (under 1g%) äggvita (t.ex. hungerödem)
Äggviterikt ödemÖdem med en äggvitehalt som är flera gramprocent (t.ex. lymfödem, ödem på grund av inflammation); kroniska äggviterika ödem orsakar sekundära förändringar i vävnaden (bindvävsproliferation, fibros, skleros, fettökning)
ÄrrhypertrofiOregelbunden och växande bindväv på grund av att för mycket kollagenfibrer bildas
Air-bloc-teknikVid sklerosering av åderbråck injicerar läkaren en liten mängd luft före läkemedlet för att medlet ska ha bättre kontakt med venväggen
 
Akrala kroppsdelarPerifera kroppsdelar, t.ex. fingrar och tår, men även näsa, haka, kindben etc. 
AkrocyanosBlåtonade perifera kroppsdelar, ofta även kalla, trots uthärdligt varm utomhustemperatur 
Allograft Transplantat från annan individ av samma art 
AnamnesSjukdomshistoria 
AneurysmSjuklig utvidgning av en del av en artärvägg 
AngiodysplasiKärlmissbildning 
AngiografiRadiologisk visning av kärl efter injicering av ett kontrastmedel
a) Arteriografi: Artärer
b) Flebografi: Vener
c) Lymfografi: Lymfkärl
 
AngiologiLäran om blod- och lymfkärlen
AngioplastiUtvidgning av förträngda kärl med ballongkateter
AnkelödemSvullnad vid fotknölarna
AntikoagulantiaMedel som hämmar blodets koagulation
AOD

Arteriell ocklusiv sjukdom (Arterial Occlusive Disease)

ArbetstryckTrycket från ett bandage vid muskelarbete. Resultat utifrån tre faktorer:
Dragkraft och töjning av bandaget samt antal lindningar av förbandet ovanpå varandra
Artärblockering (akut)Plötslig förträngning av en normal artär; oftast på grund av emboli från hjärtat; ofta vid fel på hjärtklaffarna
ArtärerBlodkärl som leder blodet bort från hjärtat
ArteriellSom rör artärerna
ArteriolerDe minsta artärerna
Artificiellt lymfödem Självförvållande ödem på grund av självstympning (atypiskt smärtande, blåfärgat lymfödem)
ArtrodesSteloperation av en led
ArtrogenSom utgår från leden
Artrogent stockningssyndromBlodstockning i underbenet på grund av stelhet i den övre fotleden i spetsfotställning
ArtropatiLedsjukdom
AtrofiRegression av normalt utvecklade organ, vävnad eller celler (på grund av en störning i balansen mellan näringsutbud och näringsbehov)
Atrofiskt ärrUppkommer vid svårläkta sår om det inte bildas tillräckligt med bindvävsfibrer; insjunket ärr. Den mest välkända formen: akneärr
Atrophie blanche(franska: blanc/blanche: vit) små runda till ovala, lätt insjunkna vita fläckar på underbenet, med besynnerlig form, ofta nätformiga, upp till en handflata i storlek. Om det uppstår bensår i dessa områden är det mycket smärtsamt och svårläkt
Autologt transplantatKroppseget transplantat
B  
Babcock-operationSe Strippingoperation 
BakercystaSvullnad i den dorsala ledkapseln i knäleden (synovialcysta = ansamling av ledvätska som läckt ut genom ledhinnan)
 
Bisgaard-regionenGrop bakom fotknölen; venösa bensår förekommer ofta där 
Blockdissektion Borttagning av regionära lymfknutor vid operativa cancerbehandlingar 
Boyds vena perforansViktig förbindelseven (se venae perforantes), ligger nedanför knäet på insidan av benet 
Buergers sjukdomSe Endangiitis obliteran 
BypasscirkulationSe Kollateralcirkulation
C  
CellulitisI tyskspråkiga länder: hudförändring på stuss och lår hos kvinnor, kan ibland göra ont. I engelskspråkiga länder: en fläckvis förekommande och fortskridande, svår inflammation i den subkutana bind- och fettvävnaden.  
Cirkulär brännskadaCirkulär brännskada
Collagen(kollagen) fiberprotein i vävnad  
Compliance Patientens medverkan i behandlingen 
Corona phlebectatica Vidgade små vener från fotkanten till fotknölen. Tidigaste tecknet på svikt i venerna (kronisk venös insufficiens)  
Crus, cruris(latin) Underben
CyanosBlåaktig hud, blåaktiga läppar och fingernaglar på grund av syrebrist i blodet
D  
Damask-ulcusDamaskliknande bensår som omfattar underbenet
DekubitusTrycksår: För stor lokal belastning med otillräcklig näringstillförsel till vävnaden, vilket ofta leder till nekros och liggsår  
Derma(grekiska) hud
– epidermis (överhud)
– cutis (läderhud)
– subcutis (underhud)

 
DermatitHudinflammation  
DermatologiLäran om huden och hudens sjukdomar 
Dermatoser Överbegrepp för hudsjukdomar  
DermatosklerosSjuklig förhårdnad av delar av huden 
Dermis, coriumAndra hudlagret 
Distal (latin: distare, vara belägen långt bort från centrum) delar av extremiteter med större avstånd från kroppen; motsats: proximal
DiuretikaVätskedrivande läkemedel Ska aldrig användas vid lymfödem eller ödem till följd av CVI
Djupa benvenerVenerna inom den muskelomslutande bindväven (muskelvener och ledande vener)
Djup tromboflebitInflammation och trombos i djupa vener, kortare benämning: Ventrombos; se Flebotrombos
Dodds perforant Förbindelsevener i underbenet (se Varicer)
Doppler-princip(se Ultraljudsundersökningar) Ultravågor kastas tillbaka av en rörlig kropp med en frekvensändring. Tack vare Doppler-effekten kan även blodströmmen höras och, vid registrering, synas.
Doppler-sonografiSe Ultraljudsundersökningar
DränageTömning; medicinskt: Bortledning av kroppsvätskor
Duplex-sonografiSe Ultraljudsundersökningar
DysplasiMissbildning
E  
EksemFläckvis, inflammatorisk hudförändring med klåda (se Dermatit)  
ElastanElastiskt syntetmaterial  
Elastodien Elastiskt naturmaterial 
Elastomerer (elaster) Samlingsbegrepp för naturliga eller konstgjorda material Dessa kan vara monofila och multifila. Dit hör typer av naturgummi och konstgummi
Monofil: som består av en enda fiber; entrådig
Multifil: som består av flera separata fibrer
 
ElefantiasisOformlig svullnad av extremiteter till följd av kronisk lymfstockning (se Lymfödem) 
EmboliIgensättning av ett kärl på grund av blodpropp.
Orsak: Kroppsfrämmande eller kroppsegna ämnen frisläpps och blandas inte homogent med blodet. Dessa kan bilda ett konglomerat och därmed begränsa blodflödet i kärlet
EmbolusBlodpropp som lossnat i blodbanan
Endangiitis obliteransEn typ av arteriell obstruktiv sjukdom; framför allt hos yngre människor
EndotelInre skikt i blod- eller lymfkärl
EnzymerProteiner som ökar hastigheten på biologiska reaktioner
EpidermisDet första, översta hudlagret
EpitelCellkluster med flera skikt som omsluter kroppens yta
ErgoterapiAktivitets- och arbetsterapi för att bevara eller återfå funktionella möjligheter med sikte på största möjliga självständighet
ErysipelRosfeber
Erytem Hudrodnad
Erytrocyanos(erythryocanosis crurum puellarum) en variant som i regel bara förekommer hos unga flickor och kvinnor Akrocyanos (se ovan): blåröd, kall hud på underbenen, förhorning av folliklarna (hårsäckar) på underbenen, tendens till frostknölar
EskarotomiAvlastningssnitt genom sårskorpan
ExpanderImplantat som stegvis sträcker ut vävnaden
ExponeradSynlig
ExtravasalUtanför ett kärl
ExtravasatVätska i vävnaden, blod-, plasma- eller lymfvätska som rinner ut ur ett kärl
ExtremiteterLemmar
F  
Fascia(latin: fascia: bindväv) knappt töjbart omslutande nätverk av bindväv runt musklerna 
FibrinProtein som bildas av fibrinogen för koagulation av blodet 
FibrinogenFörstadium till fibrin 
FibroblastBindvävscell. Vid kroniska, äggviterika ödem leder ökad fibroblastaktivitet till bindvävsproliferation och till fibros  
FibrosBindvävsomvandling som följd av en bindvävsproliferation, t.ex. vid kroniska, äggviterika ödem, även som följd av röntgenstrålning (radiogen fibros) 
FlebektasiUtvidgning av vener utan åderbråcksbildning
FlebektomiKirurgisk borttagning av en ven
FlebitVeninflammation
FlebödemBensvullnad till följd av veninsufficiens
FlebografiRadiologisk visning av vener med hjälp av kontrastmedel (se även Angiografi)
Flebologi Läran om venerna och deras sjukdomar
FlebotrombosDjup trombos i benvenerna
Fontaine Fransk kirurg (från Strasbourg) som delade in arteriell ocklusiv sjukdom i stadier efter svårighetsgrad:
– I. knappt några besvär, benen blir lättare trötta, benen känns kalla
– II. Claudicatio intermittens, fönstertittarsjuka (se ovan)
– III. Smärta vid vila på grund av syrebrist
– IV. Smärta vid vila samt nekros, gangrän (se nedan)
 
FysioterapiFysikalisk terapi för behandling av funktionsskador
G  
GangränVävnadsdöd på grund av dålig blodcirkulation 
Graviditet Havandeskap 
H  
HemangiomGodartad blodkärlstumör  
HematokritProcentuell andel av de fasta blodkropparna i hela blodomloppet; viktigt vid artificiell blodförtunning 
HematomBlodutgjutning  
HemodilutionBlodutspädning  
Hemodynamik Blodets strömningshastighet i kärlen 
Hemoglobin Ämne som ger blodet dess röda färg 
HemorrageBlödning 
HeparinÄmne som hämmar blodets koagulation
HeterogenOlikartad; motsats homogen
HomogenLikartad; motsats heterogen
HudtransplantatLövtunt, upphöjt överhudsskikt från ett icke bränt ställe på kroppen
Hydrostatiskt tryckEn vätskestråles tryck över det observerade stället
HyperemiÖkad blodhalt
Aktiv: För stor genomblödning till följd av ökad aktivitet i ett organ
Passiv: Till följd av en störning i avflödet = stockning
Hyperkeratos(grekiska: hyper = över) kraftig förtjockning av hornlagret
HypertoniHögt blodtryck
HypertrofUpphöjd, förstorad, fortfarande aktiv
Hypodermit(grekiska: hypo = under) inflammation av underhudsvävnaden
I  
Icke-elastiska bandageSe Kompressionsförband/kompressionsrullar
InhalationstraumaSkada på lungan på grund av att giftiga ämnen har inandats  
InjektionInsprutning
– intraarteriell (i pulsåder)
– intravenös (i ven)
– intramuskulär (i muskel)
– intrakutan (i huden)
– subkutan (under huden)
 
InsufficiensSvikt, otillräcklig funktion hos ett organ eller organsystem  
IntermittentMed avbrott  
Intermittent kompression Apparativ avlastning av en extremitet med stötvis växlande lufttryck 
Interstitiell Som rör interstitium 
InterstitiumDet lilla utrymmet mellan cellerna 
IrreparabelSom inte kan återställas eller läka
IrreponibelSom inte kan återställas
IrreversibelOåterkallelig
IschemiReducerad blodvolym i vävnaden
1. Absolut ischemi = inget blodflöde till följd av kärlförträngning
2. Relativ ischemi = reducerat blodflöde – missförhållande mellan utbud och behov; vanligaste följden: nekros
K  
KärlHär: blod- eller lymfkärl
KapacitetskärlVener: Tack vare att de kan töjas så mycket kan de inte bara transportera blod utan även fungera som blodreservoar  
Kapillär(mediciniskt) hårfint blod- eller lymfkärl 
KeloidKraftig bindvävsproduktion som sträcker sig till frisk hud utanför sårområdet  
KeratinocyterCeller i överhuden  
Klaffinsufficiens Klaffarna i venerna eller hjärtat stängs inte ordentligt 
Kollagen (collagen) fiberprotein i kroppen 
Kollaps(collagen) fiberprotein i kroppen
Kollaps: sammanfall, sammanbrott
– Cirkulationskollaps: sammanbrott i cirkulationssystemet; chock
– Lungkollaps sammanfall av lungorna till följd av deras kraft för att dra ihop sig, t.ex. vid öppen skada på bröstkorgen
 
KollateralcirkulationKärl bredvid huvudkärlet som når samma försörjningsområde och kan ”hoppa in” om huvudkärlet slutar fungera
Komplex fysikalisk avsvällningBehandlingsform som består av lymfdränage, gymnastik och kompressionsförband resp. kompressionsstrumpa
Komplex fysikalisk ödembehandlingBehandling i två faser vid lymf- och lipödem och i sent stadium av kronisk venös insufficiens (se nedan). ”Fas I i avsvällningen” med hudhygieniska åtgärder, frekventa manuella lymfdränage, kompressionsbandage och avsvällande rörelseterapi. ”Fas II av konservering resp. optimering” med kompressionsbehandling, emellanåt manuellt lymfdränage, rörelseterapi, kontinuerliga hygieniska åtgärder. Komplex fysikalisk ödemterapi (KFÖ) kan vid behov kompletteras av en apparativ, intermittent kompressionsbehandling (pneumomassage).
Kompressionsbehandling
(Metoder med)
a) Kompressionsförband
b) Medicinska kompressionsprodukter
c) Intermittent kompression
Kompressionsegenskaper Utövar tryck som kompressionsprodukter eller kompressionsförband. Avgörande faktorer är t.ex. arbets- och vilotryck, tryckförlopp och kompressionsklass
KompressionsprodukterAnatomiskt formstickade kompressionsprodukter för olika kroppsdelar (t.ex. kompressionsstrumpor)
KompressionsrullarElastiska förband för kompressionsbehandling
Icke-elastiska; töjbara upp till 70 %
Medelelastiska; töjbara upp till 130 %
Elastiska; töjbara över 130 %
Konglomerat(conglomerat) hopsamling
KonstitutionellÄrftligt betingad
KontaminationSmitta, förorening
KontraheraDra ihop sig
KontraindikationMotsägelse, något som talar för att ett medel eller en metod inte ska användas
KontraktionSammandragning, t.ex. av en muskel
KontrakturFörkortning av muskler, senor, ledband och leder som resulterar i en oåterkallelig rörelsebegränsning
KontrastmedelMedel som injiceras i hålrum eller kärl för att visa dem radiologiskt
KroniskSjukdom som föreligger permanent
Kronisk-venös insufficiens (CVI, även KVI)Skada i huden och underhuden på underbenet som orsakats av åderbråck eller en ventrombos i benen; från tendens till svullnad, pigmentavlagring, förhårdnad på hud och underhud, atrofi blanche till venöst betingat ulcus cruris
KrossektomiBorttagning/ligation av den saphenofemorala korsningen genom operation
KrustaSårskorpa
L  
LågvolyminsufficiensMekanisk insufficiens: På grund av en sjukdom i lymfkärlssystemet kan alla proteiner och avfallsämnen som normalt renas via lymfkärlssystemet inte transporteras bort ordentligt
LångtidsförbandSe Kompressionsförband/kompressionsrullar  
LaplaceLaplace-formel: Tryck P = ett bandages spänning = S dividerat med en cylinders radie = r
Enligt denna formel står trycket som en kompressionsbehandling utövar på det cylinderliknande underbenet i direkt proportion till bandagets spännkraft, men i omvänd proportion till underbenets radie. Ju mindre omfånget är, desto högre är trycket vid samma kraftutövande
 
Laplace, Marquis deFödd i Paris; 1749–1827; matematiker  
Latens En sjukdom är tillfälligt dold 
LatenstidSymptomfritt förstadium till en sjukdom
 
Latent Dold, symptomfri
LateralSidoställd; på extremiteternas utsida (på insidan: medial)
LatexGummimjölk; vattnig dispersion av naturliga (kautschuk) eller syntetiska polymerer
Ledande venerSe Vener; ledande vener och muskelvener bildar tillsammans det djupt liggande vensystemet inom fascian
LesionSkada
Lipödem Ridbyxliknande, tvåsidig, symmetrisk svullnad från höftbenskammen till anklarna som uppstått till följd av fettavlagring (framför allt hos kvinnor) Som lipolymfödem kombinerat med ett lymfödem
LipodermatosklerosFörhårdnad av huden och den subkutana fett- och bindväven i slutstadiet av en kronisk venös-lymfostatisk insufficiens i underbenet
Lipolymfödem
Kombinationsform av lip- och lymfödem. I motsats till lipödem med svullnad av fotryggen, som slutar vid anklarna, positivt Stemmers tecken (se nedan) och asymmetriskt förlopp
Liposuction (fettsugning) Invasiv metod som ibland även används vid behandling av lipödem
LokaliseringPlats, ställe
LRRFörkortning för ljusreflexionsreografi, en optimerad fotopletysmografi (se PPG)
LymfaVävnadsvätska
Lymfadenit Inflammation i lymfkörtlarna
LymfangiomGodartad tumör som utgår från lymfkärlssystemet
LymfangiopatiSjukdom i lymfkärlen
LymfangitInflammation i en lymfkanal
LymfdränageSärskild massage för att motverka ansamlingar av lymfa
LymfkärlssystemTransporterar lymfan från distalt till proximalt
a) Ytligt lymfkärlssystem: följer de stora venerna och transporterar bort slagg- och avfallsprodukter från huden och underhuden
b) Djupt lymfkärlssystem: följer kärlen inom en omslutande fascia, transporterar bort slagg- och avfallsprodukter från ben, leder och muskler. Förbindelser mellan de båda systemen finns i fötterna och låren. Till skillnad från vensystemen, där blodet rinner utifrån och neråt går här lymfflödet nerifrån och utåt
LymfknutorLymfkärlssystemets filterstation
LymfkollektorUppsamlingskärl för bortrinnande lymfa
LymfkörtelÄldre beteckning för lymfknutor
LymfödemVätskeansamling på grund av stopp i lymfflödet
LymfogenMed lymfatiskt ursprung, som har uppkommit i lymfvägarna
LymfografiRadiologisk kontrastvisning av lymfkärl
LymfscintigrafiDiagnostisk metod där ett svagt radioaktivt spårämne används för att visa lymfsystemet samt för att mäta hastigheten i lymfflödet via halvvärdestiden (T/2) samt registrering i siffror av lagrad radioaktivitet i de regionala lymfknutorna i vila och efter rörelse
M  
MalleolusFotknöl, medialt (tibialt) på insidan av underbenet, lateralt (fibulärt) på utsidan av underbenet
Mal perforant(franska: du pied) trycksår som hänger ihop med nervsjukdomar med känselstörningar (neuropatier); mer sällan vid lepra, oftare vid neuropati på grund av diabetes eller alkohol 
Manuell terapiTeknik för leder och mjukdelar inom sjukgymnastik 
Medelelastiska bandageSe Kompressionsförband/kompressionsrullar
Mesh-graft, meshningRutnätstransplantat, skärning av ett transplantat i ett rutnätsmönster  
Metabolism Ämnesomsättning 
Mikroanastomos Förbindelse av små blodkärl 
MikroangiopatiSjukdom i de minsta blodkärlen
 
MikrocirkulationFlöde av blod och vävnadsvätska i slutet av blodbanan, där artären slutar och venen börjar (kapillärsystemet)
MobiliseringGöra rörlig, t.ex. stela leder med hjälp av övningar
MonitoringÖvervakning av kroppsfunktionen
MuskelpumpEn muskels förmåga att påverka det venösa tillbakaflödet av blodet
N  
NekrosektomiBorttagning av död vävnad 
NekrotiskDöd 
O  
ÖdemVätskeansamling 
ÖstrogenKvinnligt könshormon (follikelhormon)
OscillografiMetod för att registrera volympuls i extremiteter, ger information om kvaliteten på den arteriella blodtillförseln 
P  
PalpationUndersökning där man känner med händerna  
PapillärVårtliknande (av latinets papilla: vårtliknande upphöjning) 
PatogenesUppkomst av sjukdom  
PerforantvenTvärgående förbindelse mellan det ytliga vensystemet, som ligger utanför fascian, och det djupa vensystemet som omges av fascian (se även Venae perforantes. Av namnet framgår att fascian perforeras, dvs. bryts igenom)  
Perforering Bryta eller borra igenom  
Perkutan Genom huden 
PernionesFrostknölar 
Phlegmasia alba dolensBäcken- och lårvenstrombos; svullnad av ben, blekhet, smärtor, feber
Phlegmasia coerulea dolensAkut, massiv igensättning av ven i benet; koagulation av blodet i alla benvener med reducerad reflektorisk arteriell genomblödning
PigmentFärgämne
PigmenteringPigmentation/färgning (särskilt hudens pigment på grund av UV-ljus)
PletysmografiRegistrering av volymökningen i en extremitet för att bestämma genomblödningen vid blockerat venöst avflöde
PlexusNervsystem
PosttraumatiskEfter trauma
Posttrombotisk(latin: post = efter) efter trombos
Posttrombotiskt syndrom (PTS)Summan av hudförändringar på underbenet, från svullnaden till sår på grund av en djup trombos
PPG(fotopletysmografi)
Ljus skickas in i det översta hudlagret från ett mäthuvud för att sedan kastas tillbaka (reflekteras) och registreras med mäthuvudet. Den elektroniska jämförelsen av den skickade ljusmängden med den mängd som fångats upp ger information om huruvida det finns en venös blodstockning och i vilken grad (se även LRR).
Primärförst; ursprunglig
PrimärläkningEtt sår läker utan komplikationer
Primärt lymfödemLymfödem som har bildats på grund av en utvecklingsstörning i lymfsystemet
ProfylaxPrevention; förebyggande av sjukdomar
PrognosFörutsägelse om ett sjukdomsförlopp
ProgredientFortskridande
Proliferation Förökning
ProtrombinPassivt förstadium av trombin (se nedan) vid koagulation av blodet
ProximalDel av extremitet som ligger proximalt; motsats: distalt
PTSFörkortning för posttrombotiskt syndrom (se ovan)
R  
RAL-riktlinjerKvalitetskrav för behandling med medicinska kompressionsstrumpor  
RecidivÅterfall/återuppkomst av en sjukdom efter att den har läkt ut
RefluxNär en vätska rinner tillbaka (t.ex. blod)
 
9-regelnRegel för att beräkna brännskadad hudyta genom procentsatser om 9 enligt beräkningen 11 delar x 9 + 1 procent
ResistensMotstånd  
ResorptionUppsugning; upptagning av ämnen  
Restless legs ”Rastlösa ben”; myrkrypningar, domningar eller pirrande känsla i benen på natten som gör att man behöver röra på benen, förekommer bl.a. vid Parkinsons sjukdom  
Retikulär Nätformig 
Retikulära varicerÅderbråck i det ytliga vensystemet (se Varicer)
 
S  
Saphenofemoral korsningDär vena saphena magna mynnar i vena femoralis i ljumsken
SekretUtsöndringsprodukt
 
Sekundärandrahands, efterföljande; avhängig  
Sekundär infektionInfektion med ytterligare en orsak när såret redan är infekterat
 
Sekundär läkning Fördröjd sårläkning
Sekundärt lymfödem Ett äggviterikt ödem som beror på mekanisk insufficiens eller lågvolyminsufficiens (se ovan) i lymfkärlen.
Sekundär suturSutur hos ett från början infekterat sår, när infektionen är åtgärdad
Sekundära varicer Åderbråck som bildas till följd av en djup trombos
SerologiDelområde inom immunologi; läran om kroppens immunegenskaper
Serom1. Lymfansamling i icke förformade hålrum
2. Sekretegenskaper i sydda sår
SerösSom avser serum; huvudsakligen vätskeansamlingar som består av serum
Serum Gulaktig blodvätska som inte längre kan koagulera och inte innehåller vare sig blodkroppar eller fibrin
Skleros
Sjuklig förhårdnad hos ett organ
Sklerosering Se Skleroterapi
SkleroterapiInjicering av ett medel som får venerna att klistras ihop inifrån och försvinna (se även Sklerosering)
SpindelvenerSe Varicer
StamvaricerÅderbråcksbildning i en av de båda stamvenerna, vena saphena magna eller parva (se nedan)
StasdermatitSamlingsbegrepp för hudförändringar på underbenet som beror på att blodet stockar sig, med undantag av ett ulcus cruris
Staseksem Inflammatorisk hudreaktion på underbenet på grund av försämrat återflöde av blodet
Stemmers teckenEn utbredning av tå- resp. fingerhudveck som kännetecknas av att det inte går att ta tag i och lyfta upp dem
StrippingoperationBorttagning av åderbråck genom att man drar ut dem vid operation
SubcutisFunktionsanpassat
SufficientÄldre beteckning för lymfknutor
SystemiskSom rör hela organismen
T  
Take-rateAntal inläkta transplantat 
Tangential excisionBorttagning av brännskadad hud i tunna skikt
 
TelangiektasierSmå vidgade blodkärl  
TermografiIdentifiering av perifera störningar i blodflödet genom registrering av temperaturskillnader i huden. Dessa visas med olika färg på termogrambilden.  
Thrombangiitis obliterans Arteriell obstruktiv sjukdom hos unga män  
TraumaSkada, sår eller liknande; orsakat på grund av yttre våld
TrombBlodpropp som uppstår i ett kärl eller i hjärtat
Trombektomi Borttagning av tromber genom operation 
TrombinUpplösning av tromber med medicin genom vissa enzymer (streptokinas, urokinase) 
TrombocytBlodplätt; bidrar till koagulationen
TromboflebitVeninflammation; används oftast som benämning på inflammation i ytliga vener
TrombolysÅterfall/återuppkomst av en sjukdom efter att den har läkt ut
TrombosEtt kärl, en ven eller en artär sätts igen på grund av en blodpropp
TryckgradientMed medicinska kompressionsstrumpor: tryckminskningens förlopp nerifrån och upp, från distalt till proximalt
U  
Ulcus Sår
Ulcus crurisSår på underbenet (bensår)  
Ultraljudsundersökningar
inom flebologin
a) Doppler-sonografi. Mätning av blodflödet med ultraljuds-doppler (se även Doppler)
b) Duplex-sonografi. Metod för att visa bilder av kärlen, deras position och egenskaper
 
Urtikaria Nässelutslag/hudrodnad  
Urtikariell Nässlelik 
V  
Valsalva-försökPresstryck (som vid stolgång) vid venmätningar uppkallat efter anatomen Antonio Valsalva (Bologna, 1666–1723)  
Varicekonvolut Åderbråcksnystan (latin: convolvere: hopvridning)
VaricerÅderbråck  
Varicer i sidogrenar av vena saphena magnaåderbråcksbildning i sidogrenarna till stamvenerna (även om dessa ådror går till stamvenerna så kallas de för grenar, mer korrekt vore ”rötter”)
Varicoflebit Inflammation i ett åderbråck
Varix(latin: varus = krokig) eller varicer, åderbråck
Gren (varicer i sidogrenar) = varicer, går snett utifrån mot stamvaricerna
Spindelvener = fina, mindre ådergrupper i huden
Retikulära varicer = nätliknande varicer utanför de båda stora stammarna
Stamvaricer = åderbråcksbildning i stammarna av vena saphena magna, den stora rosenvenen, och/eller vena saphena parva, den lilla rosenvenen
 
Vas (latin: kärl)
– extravasal utanför kärlet
– intravasal inom kärlet
 
Vaskulit(vasculitis) inflammation i ett kärl
VävnadstryckTrycket i den fria interstitiella vätskan
VenaBlodkärl som leder blodet till hjärtat, venen
– arcuata cruris posterior = bakre bågvenen; leonardovenen
– femoralis = lårvenen
– iliaca (communis, interna, externa) = höftvenen
– poplitea = knävecksvenen
– saphena magna, stora rosenvenen; har sitt ursprung i framfotsryggen, löper längs underbenets insida, passerar knävecket och fortsätter sedan längs lårets insida. Den mynnar slutligen uppe i ljumsken i den djupa lårvenen, vena femoralis.
– saphena parva, lilla rosenvenen; har sitt ursprung i fotens ytterkant, går mot underbenets baksida bakom fotknölen genom muskelfascia i knävecket för att mynna i en djup ven
VenaePlural av ven: Vener
– communicantes = tvärgående förbindelser inom ett (ytligt eller djupt) vensystem
– perforantes = tvärgående förbindelser mellan det ytliga och det djupa vensystemet; de kallas perforantes eftersom de perforerar (tränger igenom) fascian (den språkligt mindre lyckade beteckningen ”perforerande vener” används oftast i folkmun. De perforerande venerna är förbindelserna i blodets enkelriktade väg från ytan till djupet)
VenbypassBlodet leds förbi ett förträngt blodkärl genom en transplanterad ven
VenklaffarKlaffar i venerna som är uppbyggda så att de gör det möjligt för blodet att rinna från perifera delar till hjärtat och hindrar att det rinner tillbaka
VenläkemedelGrupp av växtbaserade, halvsyntetiska eller syntetiska läkemedel som motverkar venbesvär
Venoler (pl.) är de små kärl som leder blodet från kapillärerna till venerna. Från venolerna transporteras blodet till venerna, som snabbt för blodet till hjärtat.
VenösSom rör venerna
Venös hypertoniFörhöjt blodtryck i venerna, oftast som en följd av störningar i blodets tillbakaflöde
Venös kapacitetBlodmängd som benvenerna kan ta upp när kroppen rätas ut
VensystemDel av cirkulationssystemet som transporterar blodet från perifera delar till hjärtat.
Man skiljer mellan tre olika vensystem i benet:
1. Det ytliga vensystemet utanför fascian, även kallat kapacitivt system, eftersom det bl.a. har till uppgift att lagra och tillhandahålla blod för borttransport till de djupa venernas ”hiss”
2. Det djupa vensystemet innanför fascian; omfattar muskelvenerna för musklernas avfallshantering, ledande vener för borttransport mot kroppens mitt
3. Venae perforantes-systemet som tränger igenom fascian
VentryckTrycket som råder i venen. Vid högersidig hjärtsvikt är ventrycket förhöjt i hela vensystemet (generaliserad flebohypertoni)
VilotryckTrycket som ett bandage utövar när inget muskelarbete sker. Ju mer ett bandage kan töjas, desto högre är dess vilotryck och desto lägre är dess arbetstryck
VilosmärtaSmärtor vid vila