SV
  • North America

  • United States EN
  • International

  • English Version EN

Lymfödem

Ett lymfödem uppstår genom en ökad ansamling av äggvitehaltig vätska i vävnaden. Lymfvätskan (lymfa, latin lympha = klart vatten) kan inte transporteras bort ordentligt på grund av att lymfsystemet är skadat, vilket gör att det uppstår en ansamling. Ett lymfödem kan i regel uppkomma var som helst på kroppen, men hos majoriteten av de drabbade uppkommer det på benen. 

Självkontroll

Lymf- eller lipödem?

För att åskådliggöra skillnaderna mellan de båda sjukdomsbilderna lymf- och lipödem har vi sammanställt de viktigaste differentieringskriterierna.

LYMFÖDEMLIPÖDEM

Ödemets framträdande

asymmetrisktsymmetriskt
Tryckkänsla som smärtarnejja
Blåmärken (hematom)nejja
Rosfeber (erysipelas)frekventnej

Svullnad på

fot- och/eller handryggen

janej

Viktigt: Den här självkontrollen ersätter inte ett läkarbesök. Ett läkarbesök är nödvändigt för att rätt diagnos ska kunna ställas.

Informationssymbol

Bra att veta

  • Ett positivt Stemmers tecken kan peka på ett benlymfödem. Detta kan du lätt kontrollera själv. 
  • Försök att lyfta upp ett hudveck vid den andra tån med pekfingret och tummen. Om du lyckas med det och lätt kan ta ett tag i huden talar man om ett negativt Stemmers tecken. I så fall är det sannolikt inte fråga om lymfödem. 
  • Om du inte lyckas med att ta tag i huden talar man om ett positivt Stemmers tecken, vilket tyder på att du förmodligen har ett lymfödem. 
  • Jämför hudvecken vid den andra tån på båda fötterna. På foten med positivt Stemmers tecken är huden betydligt tjockare.
  • Om Stemmers tecken är negativt betyder det inte nödvändigtvis att lymfödem kan uteslutas. Om du har fler symptom måste du låta en läkare kontrollera dem.


Lymfödem

Vid lymfödem förekommer ofta inga smärtor, men kraftiga svullnader med spänningskänsla uppträder i de drabbade områdena. Dessa svullnader medför ofta stora rörelsebegränsningar och ytterligare komplikationer.  Lymfödem drabbar både män och kvinnor, men oftare kvinnor.

Lymfödem orsakas oftast av tidigare sjukdomar, t.ex. bröstcancer hos kvinnor. Det är betydligt ovanligare att det finns en ärftlighetsfaktor (t.ex. för få lymfkärl). Ett lymfödem uppkommer inte omedelbart efter ett ingrepp i lymfsystemet. Lymfödemet visar sig ofta inte förrän efter flera år.

Det kan hända att sjukdomen inte omedelbart identifieras som lymfödem (stadium 0). Under den tid som går utan att man får rätt behandling kan lymfödemet förvärras och efterföljande behandling försvåras. 

Man skiljer på två former av lymfödem beroende på vad som orsakar dem:

Primärt lymfödem

Ett primärt lymfödem kan uppkomma direkt efter födseln eller när som helst under livet. Orsaker:

  • Medfödd brist på lymfkärl 
  • Över- eller underutvecklade lymfkärl eller lymfknutor
  • Förhårdnader i lymfknutor

Sekundärt lymfödem


Sekundärt lymfödem är betydligt vanligare än primärt lymfödem. Ett sekundärt lymfödem uppkommer alltid till följd av något tillstånd som har gjort att lymfsystemet har skadats. Sekundära lymfödem kan uppkomma överallt på kroppen och det finns många orsaker. Orsaker kan t.ex. vara:

  • Skador som i sin tur har orsakat skador på lymfbanor eller lymfknutor.
  • Operationer där lymfknutor har tagits bort eller lymfbanor har skurits av (t.ex. vid bröstcanceroperation)
  • Inflammationer till följd av virus, bakterier, svamp etc.
  • Obehandlad, kronisk venös insufficiens
  • Tumörer, elakartade sjukdomar, strålning, infektioner, insektsstick etc.

Blandningsformer av ödem

Förutom primära och sekundära former av lymfödem kan följande blandningsformer av ödem förekomma:

Flebo-lymfödem 

Flebo-lymfödemet uppkommer nästan bara på benen. Det är en följd av en flebologisk sjukdom, dvs. en sjukdom i vensystemet. Åderbråck, men även en trombos kan vara orsak till att ett flebo-lymfödem uppstår. Om ett ödem som har uppstått på grund av en vensjukdom (flebödem) inte behandlas leder detta på sikt till att lymfsystemet överbelastas. Vävnaden blir hård och ett flebo-lymfödem uppstår. 


Lipolymfödem

Ett lipolymfödem kan uppstå i framskridna stadier av lipödem och som en komplikation av lipödem (förklaras från sidan 20 i denna broschyr). Lymfkärlen blir trängre på grund av fettvävnad som ökar kraftigt. Lymfan kan inte längre rinna bort och ansamlas i vävnaden. Till skillnad mot normalt utvecklas ett lymfödem oftast symmetriskt inom ramen för en lipödemsjukdom. 

Symptom

Symptom på lymfödem delas in i inre och yttre symptom. Med hjälp av följande punkter kan du ta reda på om du eventuellt lider av lymfödem.

Symptomen för lymfödem

Yttre symptom
Dessa symptom syns tydligt på de drabbade ställena och kan visa sig i olika omfattning på följande sätt:

  • Självtest
  • Svullnad i en arm eller ett ben som är asymmetrisk (t.ex. bara ett ben)
  • Oftast är även foten och/eller handryggen svullen
  • Missfärgningar av huden och andra hudförändringar
  • Huden blir lättare irriterad och inflammerad
  • Tydliga hudveck och fåror
  • Eventuella rörelsebegränsningar


Inre symptom
Förutom de synliga tecknen finns det symptom som kan tyda på ett lymfödem:

  • Trötta, tunga eller smärtande armar eller ben
  • Tryck- och spänningskänsla
  • Pirrande eller stickande känsla
  • Lätta domningar i den berörda kroppsdelen
  • Det berörda benet eller den berörda armen tröttas ut snabbare

Om du upptäcker ett eller flera tecken på lymfödem bör du kontakta läkare. Vid tidig diagnos kan sjukdomsförloppet påverkas positivt.

Tumtestet

Tryck med tummen på den berörda vävnaden i ca 10 sekunder. Om inbuktningen inte försvinner direkt efter att du har tagit bort tummen tyder detta på lymfödem. 

Stadier

Lymfödem delas in i fyra stadier beroende på hur de yttrar sig. Vilket stadium det handlar om avgör även lymfödemets behandling, som bör följa direkt efter att diagnosen har ställts. Detta för att förhindra att ödemet ökar i omfattning eller försämras. 

Kvinna med paraply

Stadium 0 – latent stadium

  • Det finns en skada i lymfsystemet och den är känd
  • Inget ödem syns (ännu)


Stadium I – spontant-reversibelt stadium

  • Mjuk svullnad
  • Ödemet går tillbaka genom högläge
  • Efter ett tryck med fingret blir det en synlig inbuktning


Stadium II – spontant-irreversibelt stadium

  • Förhårdnad bindväv
  • Ödemet går inte tillbaka genom högläge
  • Det går knappt att trycka in huden med fingret


Stadium III – elefantiasis

  • Den berörda kroppsdelen har ökat extremt i omfång
  • Förhårdnad hud med hudförändringar
  • Kraftigt begränsad rörlighet 


Behandlingskoncept

Den enda behandling som bevisligen bidrar till att ett lymfödem förbättras eller motverkar att det försämras är komplex fysikalisk ödemterapi (KFÖ). Dit hör manuellt lymfdränage (MLD), en kompressionsbehandling som är anpassad efter lymfödemets stadium, hudvård samt avsvällningsövningar och patientens aktiva medverkan. Endast med konsekvent och långvarig behandling kan omfattningen av ett lymfödem minskas och även bibehållas under lång tid. 

Operativa metoder

  • Resektionsmetoder
  • Bortledande metoder
  • Rekonstruktiva metoder

För alla dessa åtgärder och metoder måste särskilda förutsättningar föreligga och en avvägning göras mellan nyttan och riskerna.

Informationssymbol

Bra att veta

Vi har sammanställt några tips på vad du kan göra för att förbättra ditt lymfödem vid sidan av behandlingen. Utöva t.ex. en sport som du gillar och ät sunt, så kommer du att må bättre. Ta reda på vad som bäst hjälper dig! 

Komplikationer

Om ett lymfödem inte behandlas eller behandlas otillräckligt eller felaktigt kan hudförändringar, förhårdnad vävnad och andra komplikationer som leder till ytterligare problem uppkomma.

Huden blir torr på de ställen där lymfödemet finns och börjar flaga. Eftersom äggvita inte kan transporteras bort ordentligt på grund av det skadade lymfsystemet lagras den i vävnaden. Det kan leda till inflammationer. Ny bindväv bildas och ödemet blir ännu större och hårdare (fibros).

Eftersom immunsystemet är störningsdrabbat hos patienter med lymfödem i det berörda området är organismen mer benägen att råka ut för bakteriella hudinfektioner, t.ex. rosfeber (erysipelas) eller svampinfektioner (mykos). Dessa måste behandlas med läkemedel så fort som möjligt.