Gonartros (knäledsartros)

Vad är gonartros?

Ordet gonartros är bildat av gonato – grekiskans ord för knä – och begreppet artros. Det rör sig alltså om en fortskriden förslitning av knäleden som orsakats av slitage. Detta leder till sprickor samt nedbrytning av ledbrosket vilket ger upphov till slitage av närliggande ledstrukturer som ben, ledband och ledkapslar.

Gonartros, alltså knäledsartros, hör till de vanligaste sjukdomarna som drabbar knäleden. Eftersom sjukdomen är fortskridande och förmågan att regenerera avtar under livets gång, ökar andelen drabbade med stigande ålder. Sammanlagt berörs 5 miljoner personer i Tyskland av åkomman, varav omkring 2 miljoner lider av smärta. Framför allt i gruppen personer över 60 år är antalet fall stort. Kvinnor i denna åldersgrupp drabbas oftare.

Följderna av slitaget och nedbrytningen av ledbrosket är smärta, morgonstelhet, nedsatt rörlighet och instabilitet i knäet. Ju tidigare en begynnande artros upptäcks, desto mer effektivt kan den motverkas. Den som redan vidtar preventiva åtgärder kan undvika broskskador genom riktade övningar.

Vid ihållande knäsmärta ska du alltid uppsöka läkare så att behandlingen kan sättas in så snabbt som möjligt.

Läs mer

En man med knäbandage skjuter sin cykel vid sjön

Lokalisering av smärtan

Om alla tre delar (fack) i knäleden är påverkade, handlar det om en s.k. pangonartros.
Om primärt endast leden mellan lårben och knäskål (femoropatellarleden) är påverkad klassas tillståndet som retropatellär artros.
Om tecknen på slitage huvudsakligen uppträder på knäets utsida handlar det om lateral gonartros. Om det även förekommer felställning i form av kobenthet kallas tillståndet valgusgonartros.
En medial gonartros föreligger när artrosen är begränsad till den sida av leden som är riktad mot mitten av kroppen. I kombination med felställning i form av hjulbenthet talar man om varusgonartros.

Orsaker till gonartros

Även om skador på hyalint ledbrosk primärt uppstår som åldersrelaterade tecken på slitage, finns det även andra orsaker som kan leda till artros eller påskynda sjukdomsförloppet. Ofta är det olika faktorer som samspelar.

Skador

Vid knäskador såsom korsbandsruptur, meniskskada eller knäskålsfraktur kan även ledbrosket påverkas. Frakturer, alltså benbrott i lår- eller underbenet, kan få negativa konsekvenser till följd av felbelastning.

Ledinfektioner och -inflammationer

Ledinfektioner som orsakats av bakterier men även en kronisk inflammation (t.ex. reumatoid artrit) kan angripa strukturerna och skada lederna.

Felställningar

Medfödda felställningar som ko- eller hjulbenthet kan leda till förstärkt, ensidig belastning och slitage på leden.

Överbelastning

Fysisk aktivitet där knäna arbetar mycket eller belastas hårt kan leda till gonartros.

Övervikt

Även övervikt är en riskfaktor som kan leda till att gonartrosen debuterar och till att sjukdomen fortskrider.

Störningar i ämnesomsättningen

Gikt är en ämnesomsättningssjukdom där koncentrationen av urinsyra i blodet ökar och kristaller av urinsyra lagras i lederna. Även störningar i fettomsättningen kan i sin tur ge upphov till övervikt.

Neurologiska komponenter

Brist på motion eller förändrade rörelsemönster, till exempel efter neurologiska sjukdomar såsom polio, förlamning efter en stroke eller en korsbandsskada kan leda till gonartros.

Typiska tecken och symptom vid gonartros

Smärta när du börjar röra dig efter en längre stunds vila
Smärta när du går uppför trappor och när du går i ojämn terräng
Smärta efter kraftig belastning eller när du bär tunga föremål
Smärta efter att du har suttit länge
Symptomen tilltar vid fuktigt och kallt väder
I det fortskridna stadiet även gnisslande och knakande ljud i knäleden vid rörelse (krepitation)

Stadier av gonartros

Det finns olika metoder för att dela in gonartros i olika svårighetsgrader. Listan nedanför baseras på Kellgren-Lawrence skala, där tillståndet bestäms genom röntgenundersökning.
Ett normalt, friskt knä utan begränsad rörlighet och smärta klassificeras som gonartros grad 0.

Gonartros grad 1

Begynnande broskförlust
Benet börjar bilda utväxter under brosket
Ingen förtunning av ledspalten

Gonartros grad 2

Mätbar förtunning av ledspalten
Oregelbundenheter i ledytorna förekommer
Benen börjar bilda utväxter (lätt nybildning av ben)

Gonartros grad 3

Fortskriden förtunning av ledspalten
Tydlig nybildning av ben

Gonartros grad 4

Tydliga broskdefekter
Partiellt fullständigt förminskad ledspalt
Bildning av cystor och skleros i benet
Vävnadsdöd

Hur diagnostiseras gonartros?

Diagnosen av gonartros grundar sig på flera metoder. Efter att patienten har beskrivit sina symptom under samtalet med läkaren kontrolleras rörligheten. För att lokalisera smärtan närmare palperas knäet. Om läkaren misstänker knäledsartros kan man i en röntgenundersökning eller andra avbildande metoder (t.ex. magnetröntgen) fastställa om och hur allvarligt skadad leden redan är.

Behandling av gonartros

Eftersom slitaget på ledbrosket är degenerativt finns ingen kausal behandling av sjukdomen. Syftet med behandlingen är därför att lindra smärtan, bibehålla knäets rörlighet och bromsa artrosens fortskridande.

Vid sidan av den konservativa behandlingen kan även operativa ingrepp komma i fråga för att bevara leden. I långt framskridna stadier av gonartros kan det, som en sista utväg, vara nödvändigt att operera in en konstgjord led.

Helhetsbehandling av gonartros

En konservativ behandling ser till helheten och kombinerar olika behandlingsmetoder, från användning av hjälpmedel för avlastning, fysikalisk behandling och goda kostvanor till läkemedelsbehandling med NSAID, hyaluronsyra och analgetika.

Behandling med hjälpmedel

JuzoFlex Genu Xtra stöder och avlastar knäleden. Dessutom lindrar knäbandagets kompressionseffekt smärta vid rörelse. Detta är viktigt eftersom just skonsam mobilisering är en viktig faktor i läkningsprocessen. Rörelse främjar nämligen blodcirkulationen i knäleden och därmed tillförseln av näringsämnen till ledbrosket som ju är påverkat vid gonartros. Denna positiva effekt förstärks ytterligare av patellaringens friktionsnoppor som ger en skonsam massageeffekt, vilket förbättrar proprioceptionen. Patellaringen bidrar även till att vätska som ansamlas i svullnad masseras bort från vävnaden som omger knäskålen.

Statiska felbelastningar kan kompenseras med ortopediska inlägg.

Mer information om JuzoFlex Genu Xtra

Ergo- och fysioterapi

Den ideala rörelsebehandlingen vid gonartros är ett individuellt utformat träningsprogram i flera steg. Utöver uthålligheten och styrkan främjar detta även rörligheten. Tens-behandling, stötvågor, mikrovågor, kortvågor och impulsvågor kan användas som behandlingsmetod med goda resultat.

Termoterapi

Vid kronisk artrossmärta kan värmekuddar och varma bad lindra smärtan. Akuta besvär lindras däremot hellre med kyla, till exempel i form av ispåsar.

Rörelse

Patienten bör inte överbelasta den berörda leden. Det är ändå viktigt med regelbunden rörelse för att säkerställa tillräcklig tillförsel av näringsämnen till ledbrosket.

Kost

En inflammationshämmande kost lindrar artrosen. Omega 3-fettsyror, som finns i linolja, lax och strömming har en positiv inverkan. Köttprodukter och andra animaliska livsmedel innehåller arakidonsyra som kan bilda proinflammatoriska budbärarämnen. Det är därför viktigt att minska intaget av sådana livsmedel. En kryddblandning av spiskummin, koriander och muskotnöt förbättrar blodcirkulationen i ledhinnan och lindrar därmed smärtan. En vegetarisk kost är rik på vitaminer, mineraler och fytokemikalier. Kisel, som finns i havre, brunt ris, korn, hirs och jordärtskocka, har en broskstabiliserande verkan. Den positiva bieffekten av en hälsosam kost är viktminskning och därmed ytterligare avlastning av lederna.

Traditionell Kinesisk Medicin (TCM)

På senare år sätts även akupunktur in för att lindra smärta och förbättra ledens funktion vid gonartros.

Medicinska preparat

Mot akut smärta kan man förskriva salvor och smärtstillande. Ett annat alternativ i en helhetsbetonad artrosbehandlingsplan är injicering av hyaluronsura eller blodplättar från det egna blodet (Platelet Rich Plasma: PRP) i knäleden.

Särskilt vid inflammationer kan även kortisoninjektioner sättas in.

Övningar för starka och friska knän

För att stärka benen och knäna eller främja rehabiliteringen efter en skada har vi sammanställt några övningar som är enkla att göra dagligen. Tala med din läkare om du har en akut skada. Läkaren kommer att tala om vilka övningar som är lämpliga för dig.

Stretch

Upprepa sträckningsövningen två gånger på varje ben.