Trombos

Värt att veta om hur en blodpropp uppstår

En trombos kan få allvarliga konsekvenser. En sällsynt, men livshotande, komplikation vid trombos är lungemboli. Därför är det väldigt viktigt att man upptäcker en blodpropp så snabbt som möjligt och att man omedelbart kontaktar läkare. Här kan du läsa allt du behöver veta om tromboser: från symptom och orsaker till behandlingsmetoder och förebyggande åtgärder.

Läs mer

Insidan av benet med rodnad, vilket tyder på en trombos

Vad är en trombos?

En trombos är en blodpropp som skapar en förträngning i eller helt täpper till ett blodkärl. Tromboser kan förekomma i alla blodkärl och i hjärtat, och påträffas i artärerna såväl som i venerna. Vanligast är tillståndet dock i venerna i benen. Här skiljer man mellan de två vanligast förekommande formerna ytlig (superficiell) ventrombos (SVT) och djup ventrombos (DVT).

Ytlig ventrombos

En ytlig ventrombos, som även kallas tromboflebit, är mindre allvarlig. Den uppstår ofta på grund av åderbråck, infektioner eller en skada. I samband med en ytlig ventrombos bildas blodproppen i någon av de ytliga venerna nära huden. Där orsakar proppen en lokal, begränsad inflammation. Trots detta kan även en ytlig ventrombos leda till komplikationer, till exempel att det bildas en djup ventrombos eller till och med lungemboli.

Djup ventrombos (DVT) och djup trombos i benvenerna

En djup ventrombos, även kallad flebotrombos, är en blodpropp i de djupa huvudvenerna i benen, bäckenet eller, mer sällan, i armarna. Den uppstår i regel som en följd av ett för långsamt blodflöde och en förhöjd tendens hos blodet att koagulera.

Grafische Darstellung einer tiefen Vene, die durch einen Thrombus verstopft ist

Tecken och symptom vid trombos

Smärta, hudförändringar och värmeutveckling är vanliga tecken på trombos. Ytlig och djup ventrombos uppvisar dock olika symptom:

Symptom på ytlig (superficiell) ventrombos (SVT)

Symptom på en djup ventrombos (DVT)

Komplikationer vid trombos

För att undvika livshotande eller kroniska komplikationer är det ytterst viktigt att behandla trombos. I mer än 90 % av fallen av lungemboli orsakas förträngningen en blodpropp. Utöver lungemboli är möjliga komplikationer även blodförgiftning och posttrombotiskt syndrom där en permanent skada på venklaffarna leder till kronisk venös insufficiens (CVI).

Vad är lungemboli?

Vid lungemboli täpps en lungartär till fullständigt eller delvis, vanligen av en propp som följer med blodet. Det gör att lungans syreupptagningsförmåga försämras, vilket kan orsaka livshotande tillstånd. Andra komplikationer är lunginfarkt, lungsäcksinflammation, hjärtarytmi eller hjärtsvikt på grund av att belastningen på höger kammare stiger. Därför ska man omedelbart tillkalla akut hjälp vid misstanke om lungemboli.

Om lungembolin har utlösts av en blodpropp talar man även om trombemboli. Betydligt mer sällan förekommer septisk emoboli, fettemboli, luftemboli eller tumöremboli.

Tecken och symptom vid lungemboli

Följande varningstecken kan tyda på lungemboli:

Andnöd
Snabbare andning
Snabb puls
Smärtor i bröstkorgen
Hosta
Svettningar
Yrsel och cirkulationsproblem

Orsaker och riskfaktorer till trombos

För låg blodflödeshastighet, skador och förändringar i kärlväggarna och en för hög benägenhet hos blodet att koagulera är de tre huvudorsakerna till uppkomsten av trombos. Dessa främjas av olika riskfaktorer:

Ärftlig benägenhet för trombos

Risken för trombos ökar med åldern

Rökning

Efter operation eller trauma

Fysisk inaktivitet

(t.ex. långflygningar eller sängliggande)

Adipositas, varicer eller cancer

Vätskebrist

Hormonella förändringar

(t.ex. p-piller eller graviditet)

Ärftlig benägenhet för trombos

Risken för trombos ökar med åldern

Rökning

Efter operation eller trauma

Fysisk inaktivitet

(t.ex. långflygningar eller sängliggande)

Adipositas, varicer eller cancer

Vätskebrist

Hormonella förändringar (t.ex. p-piller eller graviditet)

Hur kan man förebygga trombos?

En benägenhet till trombos kan i regel inte botas. Däremot går det att skapa förutsättningar för ett fritt blodflöde samt påverka venväggarnas elasticitet och blodets viskositet i positiv riktning.

Åtgärder för förebyggande av trombos:

Använd kompressionsstrumpor i förebyggande syfte
Rör dig mycket (utöva gärna uthållighetssporter regelbundet, tex. simning, power walk etc.)
Drick ordentligt (helst vatten och osötade frukt- eller örtteer)
Ät sunt
Undvik övervikt
Dra ner på nikotinkonsumtionen
Dra ner på alkoholkonsumtionen
Undvik att sitta eller stå länge
Duscha med omväxlande varmt och kallt vatten

Behandling av trombos

Vid akut trombos behandlas patienten initialt med blodförtunnande läkemedel genom en injektion eller infusion. Om blodproppen inte behöver avlägsnas akut, fortsätter patienten trombosbehandlingen på egen hand. Patienten ordineras blodförtunnande tabletter som tas under 3 till 6 månader för att gradvis lösa upp blodproppen. Risken för blödning ökar hos patienter som ordineras blodförtunnande läkemedel.

Medan den medicinska behandlingen syftar till att minska benägenheten för att det bildas blodproppar, bidrar kompressionsbehandlingen och en eventuell rörelseterapi till att motverka blodstockning i venerna.

Så främjar kompressionsstrumpor trombosbehandlingen

Kompressionsbehandling är en viktig del av trombosbehandlingen. Kompression kan snabbt lindra besvären eftersom den bidrar till att lösa upp den venösa blodstockningen, vilket kan bidra till minskad svullnad, tyngdkänsla och smärta i benen. Kompressionsprodukten skapar ett tryck utifrån och främjar på så sätt blodflödet tillbaka till hjärtat.

Det sänker även blodtrycket i vensystemet. Dessutom främjar kompressionstrycket blodflödeshastigheten vilket kan minska risken för att det bildas fler proppar.