SV
  • North America

  • United States EN
  • International

  • English Version EN

Flebologi

Vår ambition: Ditt välbefinnande

Vi vill hjälpa dig att må bättre.  Hur känner du igen en felfunktion i venerna? Lider du av venösa besvär eller löper du ökad risk att drabbas? Hur undviker du venösa besvär och vad gör du om du behöver hjälp? Här ska vi försöka besvara många av dina frågor och hjälpa dig så att du kan leva så bra som möjligt – för Freedom in Motion!

Venkunskap

Flebologi

Flebologi är läran om sjukdomar i venerna (grekiska phlebos = ven, blodkärl). Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) hör vensjukdomar till de vanligaste sjukdomarna i världen. Venösa benbesvär är en av människans tidigast dokumenterade sjukdomar. Symptomen är väldigt olika, men det är bara ett fåtal människor som inte har några symptom alls.

Ibland visar sig vensjukdomar bara som lätta symptom, t.ex. tunga ben. Andra drabbas av större felfunktioner i venerna med allvarliga problem. Ofta uppstår problemen där de kanske skulle ha kunnat undvikas på grund av osäkerhet beträffande kroppens funktion. Venbesvär måste tas på allvar och konstateras och behandlas redan vid minsta tecken, t.ex. spindelvener.

Informationssymbol

Bra att veta

  • Varje minut pumpas 5 liter blod genom kroppen
  • 65 % av kroppens totala blodmängd finns i venerna
  • De djupa venerna transporterar 90 % av de 4 500 liter blod som dagligen pumpas runt från benen tillbaka till hjärtat, de ytliga venerna 10 %
  • De viktigaste ytliga venerna: Vena saphena magna och vena saphena parva

Benvener

Vensystemet i benen

Kroppens blodcirkulationssystem är mycket komplext och alla vet att hjärtat spelar den viktigaste rollen i detta kretslopp. Men vad många kanske inte vet är att även venerna i benen har viktiga uppgifter att klara varje dag. Venerna i benen måste pumpa tillbaka blodet till hjärtat från kroppens lägsta ställe, mot tyngdkraften och utan avbrott, 24 timmar om dygnet under en hel livslängd.

Benmuskulaturens ”muskel-ven-pump” eller ”vadmuskelpumpen” har den viktigaste funktionen i tillbakatransporten av blod. När benen är i rörelse (t.ex. när man går) spänns musklerna i underbenet och fungerar då som en naturlig pump som transporterar det venösa blodet från benen och upp till hjärtat.

Minimala förändringar i venen, t.ex. på grund av en utvidgning, påverkar venklaffarnas funktion och de kan då inte stängas ordentligt längre. Då kan det hända att det venösa blodet stockar sig i venerna och inte kan flyta vidare lika snabbt. Denna blodstockning märks först bara som tunga eller svullna ben. Men om dessa symptom inte behandlas kan det leda till fler, allvarliga sjukdomar.


Vensjukdomar

Felfunktioner i benvenerna uppstår på grund av att blodflödet drabbas av störningar. Detta kan visa sig på olika sätt, från mindre störningar till sjukdomar som kan vara livshotande om de inte diagnostiseras.

Åderbråck (varicer)

Anlag för åderbråck ligger oftast i släkten. Orsaken är en ärftlig försvagning av venväggarna. Om du lider av åderbråck kan effektiva behandlingsåtgärder som t.ex.:
kompressionsbehandling begränsa eller fördröja att åderbråcket breder ut sig ytterligare. Åderbråck kan inte botas med mediciner, men mediciner kan vara ett bra komplement till andra behandlingsåtgärder.

Med åderbråck (varicer) menas en vidgad ven där venklaffarna inte fungerar som de ska.

Blodet kan då inte längre transporteras tillbaka optimalt till hjärtat. Tyngdkraften gör att blodet samlas i benen där det stockas. Trycket i venerna ökar, vilket gör att venväggarna ger efter och venerna förslappas. Den utvidgade venen antar en slingrig och knotig form. Den kan synas och även kännas på hudytan.

Bilden till vänster visar en normal ven och bilden till höger ett åderbråck

Åderbråck bör aldrig betraktas som ett rent kosmetiskt problem.

Ett obehandlat åderbråck kan leda till allvarliga benbesvär och sjukdomar, t.ex. veninflammationer eller skadad vävnad. En tidig diagnos kan bidra till att sådana komplikationer kan undvikas.

Bild 1 (till vänster): Normal ven: Venklaffarna förhindrar att blodet rinner tillbaka.

Bild 2 (till höger): Åderbråck: Blodet rinner obehindrat tillbaka till benen genom den vidgade venen via venklaffarna.

Informationssymbol

Bra att veta

 Det finns två olika typer av åderbråck:

  • Primära varicer: Ca 80 % av alla åderbråck. Orsaken är en medfödd svaghet i venerna eller insufficiens i venklaffarna.
  • Sekundära varicer: Uppstår oftast efter en ventrombos i benet. Sekundära varicer är följden av många års överbelastning av de ytliga venerna på grund av blodstockningar.

Trombos

En trombos uppstår på grund av en koagulationsstörning i blodet. Om blodet koagulerar i kärlsystemet kan en blodpropp (trombos) bildas på kärlväggen. Oftast uppstår en sådan trombos i venerna, särskilt i de djupa venerna i benen.
Dessa avlagringar gör kärlen trängre eller kan t.o.m. stänga dem helt. Blodet kan då inte längre rinna optimalt genom venerna till hjärtat. Man talar då om en djup ventrombos.

Symptomen kan variera och alla behöver inte heller visa sig tillsammans. Därför är en djup ventrombos inte alltid så lätt att känna igen. Observera följande:

Varningstecken på benen:

  • Svullnader
  • Belastningssmärtor, särskilt när man går, står eller sitter
  • Missfärgad och glansig hud (röd- eller blåaktig)
  • Spänningskänsla
  • Värmekänsla i den berörda delen
  • Ytliga vener som plötsligt blir synliga (t.ex. en ”varningsven” på skenbenet)

Om en trombos bildas i de ytliga venerna hänger det oftast ihop med en inflammation. Ett symptom på en ytlig ventrombos kan vara att huden är hårdare eller röd på det berörda stället. Trycksmärtor kan också förekomma.

Det är mycket viktigt att du uppsöker läkare om du misstänker en trombos! Vid en trombos märker man ofta inte av några symptom i början och därför upptäcks inte trombosen i rätt tid. Då finns det risk för lungemboli.


Lungemboli

En vanlig orsak till lungemboli är att en djup ventrombos lossnar. Koagulerat blod som helt eller delvis lossnar från venväggen transporteras med blodet tills det kommer till ett trängre blodkärl och fastnar där.

Hjärtat kan pumpa vidare trombosen till lungan. Lungartärerna förgrenas kraftigt i lungan, så att deras diameter blir allt mindre.

Följden blir att det koagulerade blodet fastnar i en trång artär och sätter igen kärlet. Den berörda delen av lungan får då inte tillräckligt med blod. Om bara en liten artär i lungan drabbas uppkommer ofta inga eller bara lätta besvär. Om trombosen stänger igen ett större kärl kan det vara livshotande.

Några av de viktigaste symptomen vid livshotande lungemboli är:

  • Andningsbesvär
  • Plötslig andnöd
  • Blodiga upphostningar
  • Snabb puls
  • Plötslig medvetslöshet

Om du har ett eller flera av dessa symptom ska du genast uppsöka läkare!


Ulcus cruris venosum (venösa bensår)

Fackuttrycket ulcus cruris används för sår på underbenet eller foten som har svårt att läka eller inte läker alls. Dessa sår uppstår väldigt ofta på grund av en långvarig, obehandlad svaghet i venerna.

Såret uppkommer mycket ofta ovanför fotknölen på insidan av foten. Det bildas på grund av en ständig blodstockning i venerna. På grund av detta är blodkärlen alltid överbelastade och står under högt tryck. Syretillförseln till vävnaden på de berörda ställena är otillräcklig, vilket gör att avfallsprodukter inte transporteras bort som de ska. Denna obalans visar sig till sist på huden och i vävnaden under huden. Huden blir allt tunnare tills det slutligen uppstår ett öppet, smärtande sår.


Riskfaktorer

Det finns inte bara en enda orsak till venbesvär. Oftast är det flera olika faktorer som samverkar. Felfunktioner i venerna märks till en början ofta som små förändringar, t.ex. spindelvener eller rodnader på huden. Den som lyssnar på sin kropp kommer att märka dessa symptom och kan eventuellt förhindra att sjukdomen försämras.

Du bör alltid försöka undvika eller minska följande riskfaktorer som kan bidra till uppkomsten av venbesvär:

  • Övervikt
  • Stillasittande (sitta eller stå ofta)
  • Nikotin och alkohol
  • Hormonell påverkan (t.ex. p-piller)
  • Trånga kläder
  • Extrem värme (för varma bad, bastu, intensivt solbadande)
  • Högklackade skor
Informationssymbol

Bra att veta

Resultaten från Bonner Venenstudie*:

  • Ca 90 % av den vuxna genomsnittsbefolkningen har förändringar i vensystemet.
  • Färre än 10 % av befolkningen har inga tecken på svaghet i venerna.
  • Ca 60 % har åtminstone spindelvener som ett tecken på svaghet i venerna.

* Bonner Venenstudie der Deutschen Gesellschaft für Phlebologie från 2003, 3 072 manliga och kvinnliga deltagare mellan 18 och 79 år. Studieresultaten avser den tyska befolkningen.

Symbol svaghet i vener och bindväv

Svaghet i vener och bindväv

Venproblem är väldigt ofta ärftligt. Människor med åderbråck har nästan alltid föräldrar och mor- och farföräldrar med samma åkomma.
Venväggen kan vara för elastisk och därmed försvagad. Det kan leda till att venen vidgas i förtid. Denna medfödda svaghet i bindväven kan tyvärr inte åtgärdas, men med kompression kan man motverka en försämring.

Under livets gång och i takt med att man åldras blir bindväven allt svagare. Venväggarna ger efter och kan förslappas. Då är det desto viktigare att, i den mån det är möjligt, göra sådant som är bra för benen och venerna.

Kvinnor drabbas oftare av svaghet i venerna än män. Därför bör man redan när man är ung vidta åtgärder som är bra för venerna. Om man t.ex. använder högklackade skor hindras fotledens rörelse. Muskelpumpen påverkas negativt av detta och blodet stockar sig.

Hormonell påverkan som t.ex. p-piller eller graviditet ökar risken för vensjukdomar ytterligare hos kvinnor.

Symbol graviditet

Graviditet: Kroppen i undantagstillstånd

Under graviditeten belastas kvinnokroppen hårt. Mammans blodmängd ökar ca 30–40 % fram till dess att barnet föds. Det innebär att venerna får arbeta hårt.
Genom hormoner som frisätts i kroppen blir dessutom bindväven mjukare för att förbereda kroppen på de kommande förändringarna. Detta har också den effekten att venväggarna blir mer elastiska och kan förslappas.

Dessutom trycker den växande livmodern mot den undre hålvenen (vena cava). Den är den största venen i kroppen och tar upp blodet från de nedre extremiteterna, från delar av bäckenet och magens organ. Tillbakatransporten av blod från benen försvåras och risken för spindelvener eller åderbråck ökar.

Därför rekommenderas gravida att motverka denna risk genom rörelse och regelbunden gymnastik. Särskilt på sommaren klagar många gravida kvinnor över ”tjocka ben”. Men ibland ska man också unna sig en paus och lägga benen högt. Din kropp kommer att tacka dig.

Kompressionsstrumpor bidrar också till återhämtning och avlastning av tunga och svullna ben. Kompressionsstrumpor kan användas under hela graviditeten och man kan börja med dem redan tidigt i graviditeten. På så sätt kan du njuta fullt ut av graviditeten!

Symbol flygplan

Långa resor: Tufft för benen
Om du reser ofta och långt är du kanske bekant med känslan av svullna och tunga ben. Det är inte bara obehagligt, utan kan faktiskt vara farligt.
En trombos under resa, även kallat ekonomiklassyndromet, kan bildas.

Att sitta stilla länge i trånga utrymmen med böjda ben under en resa kan vara farligt, särskilt för personer som hör till en riskgrupp. Vätska kan ansamlas i benen och på grund av trycket mot vävnaden hindra att blodet rinner tillbaka. I sällsynta fall bildas en blodpropp i en venvägg. Den sätter igen kärlet – tromben.

Till riskgrupperna för en trombos under resa hör bl.a. äldre och överviktiga personer, personer som tidigare har drabbats av trombos eller emboli, gravida kvinnor, patienter med åderbråck eller andra venproblem samt personer som har en ärftlig defekt som gör att blodet lättare koagulerar.

Både kvinnor och män bör använda kompressionsstrumpor under längre resor. Kompressionsstrumpor avlastar venerna och de kan även förhindra vätskeansamlingar. Det kan räcka med en knästrumpa. Dessutom bör du upp och röra på dig då och då under resan och dricka tillräckligt med vätska.

Symptom

Symptom på eventuella vensjukdomar delas in i inre och yttre symptom. Med hjälp av följande punkter kan du ta reda på om du eventuellt lider av problem med venerna. Om du upptäcker ett eller flera tecken på en felfunktion i venerna bör du kontakta läkare.

symptom

Inre symptom

  • Trötta, tunga eller smärtande ben
  • Nattliga vadkramper
  • En dragande eller stickande smärta i vaden
  • Pirrande eller brännande känsla
  • Trycksmärta/spänningskänsla


Yttre symptom

  • Svullnader, framför allt vid ankeln och fötterna
  • Spindelvener
  • Åderbråck
  • Rodnader eller andra missfärgningar av huden
  • Torr, tunn hud över de berörda venerna
  • Sår vid ankeln

Behandling

Om du skulle upptäcka förändringar i venerna är det viktigt att du uppsöker läkare. Du kommer att få utförlig rådgivning och information om lämpliga behandlingsmetoder av läkaren. Här kan vi endast förklara de vanligaste behandlingsmetoderna. Din läkare kommer att diskutera ytterligare metoder med dig. Vensjukdomar kan inte botas enbart med mediciner. En behandling kan dock kompletteras med läkemedel.


Kompressionsbehandling

Kompressionsbehandling är en viktig del i behandlingen och oftast förstahandsvalet vid behandling av venbesvär. Befintliga spindelvener eller åderbråck kan inte tillbakabildas genom kompression, men en försämring kan motverkas. Konsekvent kompressionsbehandling är avgörande vid alla avancerade sjukdomsstadier.

Kompressionsstrumpor har optimalt tryck som minskar nerifrån och upp. Det underlättar blodflödet tillbaka till hjärtat, eftersom trycket utifrån mot det vidgade blodkärlet minskar venens diameter och främjar vadmuskelpumpens arbete. Venklaffarna kan då lättare stängas. Blodstockningen i benen minskas och kan t.o.m. förhindras helt om venklaffarna är intakta. Därmed förbättras blodflödet till hjärtat.

Kompression främjar behandlingen även om sjukdomsbilden redan är allvarlig. Besvären vid en trombos kan lindras och man kan minska frekvensen för och svårigheten hos kronisk venös svikt.

Om du står och sitter mycket på jobbet gör du dina ben en stor tjänst genom att använda kompressionsstrumpor, samtidigt som du förebygger venbesvär. Du kommer att uppleva en betydlig avlastning av benen. 

Din läkare kommer att skriva ut rätt kompressionsklass. Beroende på hur sjukdomen yttrar sig och användningsområde finns det tre olika tryckklasser (från lätt till kraftigare kompression). Konsekvent användning av strumporna och strumpornas passform är mycket viktigt för kompressionsbehandlingen. 

I fackhandeln kommer man att mäta dina ben för att hitta rätt storlek eller låta tillverka en måttsydd strumpa.

Naturligtvis spelar även utseendet roll. Moderna kompressionsstrumpor ger inte bara stöd åt benen, de är dessutom jättesnygga och bekväma att använda, både för kvinnor och män!

Det finns många utföranden, från knästrumpor till strumpbyxor. Dessutom finns det många färger att välja mellan, så att man kan få en perfekt kombination.

Borttagning av åderbråck (skleroterapi)

Skleroterapi rekommenderas för skonsam borttagning av spindelvener eller mindre åderbråck. Denna behandlingsmetod är mycket säker och har få biverkningar, men oftast krävs flera behandlingar.
Ett skleroserande medel injiceras i de vidgade venerna. Då går venväggen sönder och en artificiell veninflammation framkallas. Det leder till att venerna klistras ihop inifrån och därmed stängs. Kroppen bryter ner dessa inom några veckor utan att ärr bildas. Eftersom benägenheten till åderbråck inte försvinner måste man upprepa behandlingen vartannat till vart tredje år.

Stripping

Större åderbråck behandlas i regel med operation. Den vanligaste metoden är då stripping. Vid stripping stängs venen av så att inget blod kan rinna från den djupa venen till det ytliga vensystemet och stockas där.
Därefter skär man av venen nedanför åderbråcket. Ett snitt läggs i ljumsken och den defekta delen tas bort från benet med hjälp av en sond. Friska delar av venen lämnas kvar i benet.

Efter en viss tid kan åderbråck bildas på nytt, men oftast inte i samma omfattning som före operationen.

Kvinna som håller en ballong i handen

Vad du kan göra själv

Det finns mycket du kan göra själv för att främja friska vener och förebygga sjukdomar i dem.

Visste du detta? Kroppen är konstruerad för att gå 30 km varje dag. Hur många kilometer går du? Ingen förväntar sig naturligtvis att man ska springa ett halvmaraton varje dag. Men även mindre promenader bidrar till en bättre hälsa.

Var särskilt uppmärksam på de riskfaktorer som går att undvika. Du kan inte bara minska eller undvika risker, utan även aktivera dig:

Ta trappan i stället för hissen eller cykeln i stället för bilen.
Uthållighetssporter, t.ex. simning, cykling, gång eller jogging, är perfekta för att stärka muskelpumparna. Din kropp kommer att tacka dig!

Sitt helst inte med korsade ben, eftersom det trycker in venerna i knävecket och hämmar blodcirkulationen. Sitt i stället bara med korsade fötter.

En sund kost är A och O, eftersom varje överflödigt kilo medför en extra belastning på kroppen, särskilt på ben och vener. Det är viktigt att äta tillräckligt med fibrer och minska intaget av fett och socker. Bäst är också att undvika alkohol och nikotin.